h1

Solklart fall

september 9, 2012

Nu är jag lite lat och kopierar några rader litegrann av det jag skrivit till en medlem i TrigeminusneuralgigruppenFacebook eftersom det blir jobbigt att skriva om allting och att detta inlägg ändå tar lång tid att skriva då jag måste pausa så mycket.

Jag var till läkaren i torsdags.

Äntligen ska han kontakta en neurolog och han talade om att jag eventuellt skulle kunna pröva medicinen Gabapentin (men ville först avvakta vad neurologen säger). Tålde ju inte Tegretol. Han pratade lite löst om att jag troligen har Neurologiska skador efter min trafikolycka och då kan det vara mycket mer skador på nervcentrat och kranialnerver. Troligen har mina risker för Bells Pares (ansiktsförlamningar) en stor betydelse också i samband med TN och övriga kranialnerver. (Precis som jag misstänkt). Han sa dock att här där vi bor är det lång väntan och dåligt överhuvudtaget när det gäller neuro. Men jag hoppas få komma dit och få utreda mera.

Efter alla fysiska tester; vridmoment åt olika håll med nacken, kontroll av öronen, reflexkontroller, krafttest i händer och armar, pressa och lyfta armar med motstånd, neurologiska fystester (t.ex. blunda och ut med armarna och sedan peta på nästippen med en arm i taget) och okulära tester (med ögonrörelser blicka åt olika håll) mm så blev jag jättedålig torsdagkväll efter läkarbesöket. Fick främst smärtor och låsningar i vänster skuldra, revben fram och bak på vänster sida, andningssvårigheter (p.g.a. kramper på vänster sida) och hjärtsmärtor.

Sedan kom Trigeminusneuralgiska smärtor lite här och var samt utstrålande smärtor i armar och händer. Blev blå om mina händer. Fredagen vilade jag så mycket jag kunde, men smärtorna blev värre. Hade svårt att sitta för att ryggen värkte och andningen blev påverkad, utav andningsbesvären fick jag yrsel (det kändes som om jag inte fick tillräckligt med luft).

Lördag morgon vaknar jag efter 06.00, vi stiger upp ca 06.30 och då känner jag mej både trött av dålig nattsömn och känner av stickande och brännande smärta i hårbottnen. Detta accelererar under dagen och börjar kännas riktigt obehagligt. Sedan blir det hemskt. Cirka kl 13.00 smärtar det vid näsa och tinning på vänster sida, ganska kraftig smärta så jag får blunda för att försöka slappna av. Kring 18 ska vi besöka våra grannar (Anna jobbar men Krister och Wille är hemma) och det börjar då irriterande sticka som nålar i min högra hand. Helt galet smärtsamt. Det håller sej i en timma.

Klockan 18.45  hos våra grannar känner jag smärta, stick i hela vänstra kinden och tinningen, det värker som tandvärk i vänster sida av överkäken (ca 5-6 tänder). Det fortsätter med brännande läppar, jag vågar inte dricka nånting. Ett sylvasst stick i höger öga och brännande över hela högra ytterörat. Sedan känns det som om håret reser sej för hela skalpen bränner till och det börjar bränna till på tungan och kännas som om jag bränt den på hett kaffe, det bränner och sticker ner i halsen, mest på höger sida. Vi promenerar den korta biten hem och jag börjar känna hur tungan alltmer tappar känsel ytterst utanpå men sticker och bränner inuti (hur man nu ska förklara det). Blir lite orolig då jag börjar sluddra lite och tungan känns lite svullen. Det tyder på ansiktsförlamningskänningar så jag blir givetvis rädd. Troligen kan läkarbesöket ha utlöst denna reaktion för jag har ju i övrigt tagit det lugnt och inte gjort någonting speciellt.

Tårarna kommer av smärtor och obehag, lägger mej blickstilla i min liggfåtölj och tar två Iktorivil i förhoppning om att det ska lindra helt eller dämpa besvären. Men effekten uteblir. Jag vågar inte prata längre, det är obehagligt och gör ont. Vi ser film i all tystnad och sedan har jag tydligen somnat eftersom jag varit jättetrött en längre tid och Iktorivil får mej trött. Eftersom Pelle också har somnat i soffan vaknar vi mitt i natten (tror klockan var kring 2) så vi lyfter bara över kuddar och täcken till sängen och kryper till sängs.

Söndag morgon, förmiddag och eftermiddag fortsätter dessa stickande, brännande, smärtande obehag över hårbotten, ansikte, läppar, tunga och ner i svalget. Vågar inte kamma håret eller beröra kinderna alls. Då och då kommer huggande smärta i vänstra kinden, som om någon hugger med en kniv.

För övrigt vad gäller läkarbesöket i torsdags fick jag äntligen veta hur det stod till med mina magsårsbesvär, magen är känslig och irriterad men har inga blödande sår samt att såret på matstrupen är nu läkt. Det är en enorm lättnad. Jag ska dock fortsätta min dubbla medicinering och tänka på vad jag äter, d.v.s. ingen stark mat, kaffe, citrus eller alkohol.

Jag får nu också läkarintyg för både sjukskrivning (som jag är nu sedan 30 augusti 2012) samt läkarintyg och FKF-underlag för att söka sjukpension (sjukersättning). Dessa hoppas jag få till veckan. Enligt läkaren är det nu ett solklart fall, att jag har en svår smärtproblematik, sömn-, koncentrations- & minnessvårigheter, stelhet & inskränkthet i kroppen, att jag inte ska behöva omprövas med arbetsförmåga igen, att jag bör få sjukpension, att jag torde vara färdigutredd och att det inte finns några tvivel om att jag är fullt oarbetsförmögen. Om det beslutas att jag ”inte får sjukpension kommer vi att gemensamt överklaga, det lovar jag” sa han. Det finns så mycket dokumentation och så många intyg, utredningar och annat så att det inte torde finnas några tvivel helt enkelt. TACK Jörgen!

En kommentar

  1. Det låter så fruktansvärt det du beskriver så jag ryser. Att behöva ha det så måste vara slitsamt och tärande. Bra att du har en läkare som stödjer dig och kämpar. Jag hoppas verkligen att du kan få bra hjälp nu när dom undersökt så mycket och att du även blir beviljad pension än om det inte är roligt för en ung person som du, men vad gör man?. Sköt om dig

    Varm kram



Lämna en kommentar