Archive for november, 2010

h1

Tidiga Klappar?

november 29, 2010

Foto/Photo: Salvatore Vuono FreeDigitalPhotos Net

Jag har fått paket både i förra veckan och i helgen, en mus till min laptop i svart/turkos så äntligen kan man jobba snabbare på datorn. Och mina tre kameraprylar som är sååå roliga att testa. Jag är SÅ nöjd!

Foto/Photo: Discatonce.se

Nu är jag bara förväntansfull över att jag har tre till som är intresserade till modell-för-en-dag-projektet, får bara hoppas att det blir att fota dem snart. Och att jag då mår bättre. Då får jag också tillfälle att testa en av mina nya kameragrejor! Jippi!

Annonser
h1

Den Vita!

november 29, 2010

I början på november fick jag ett telefonsamtal av svärmor som sa att det kommit in vita julgranar på Elkedjan. Snabbt skyndade jag dit och köpte en för tamejtusan iår skulle jag bara HA en! De två senaste jularna har jag minsann jagat och letat, både i hemstaden och staden norrut. Utan lycka, dom har alltid hunnit bli slutsålda, beställda, undanlagda och slut i huvudlagren. Men iår minsann, då skulle jag vara FÖRST i butik och det blev jag!

Jag plockade upp granen i fredags men mer än så skulle jag inte göra eftersom jag ifjol blev jättedålig när jag klädde granen. Så nu skulle jag ta det stilla, vila och göra litegrann per dag. Igår satte Pelle upp de nya Thailändska julgransljusen, iår går dom i blå LED. Han hängde även upp några mattsvarta kulor. Det blir att hjälpas åt med några julgranspynt idag. Det blir tema Vitt-Svart-Silver och de blå LED-ljusen.

Foto: Copyright StudioMaya (Mitt Egna Foto) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.
Photo: Copyright StudioMaya (My Own Photo) My photos may NOT be used without my permission.
h1

Adventsfint

november 29, 2010

 

I köket kom ljusstakarna Flute upp redan i torsdags, vi bara älskar dom!

Julkransen på den öppna spisen kom upp i fredags, då Pelle också gjorde en mysig brasa. Helgen har varit lugn och stilla, vi har somnat tidigt och varit jättetrötta båda två. Jag var barnvakt till Tim en stund i lördags, det gick jättebra för han är så lättsam att sköta. Bus, lek, välling, saga och han sov som en stock sen. Sedan firade vi Svärmor som fyllde år! Jättegod tårta hade hon gjort, receptet har jag bestältt av henne…

Foton: Copyright StudioMaya (Mina Egna Foton) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.
Photos: Copyright StudioMaya (My Own Photos) My photos may NOT be used without my permission.
h1

Oväntad bloggpaus…

november 29, 2010

Det har varit en lång bloggpaus här men det beror på många saker. Hoppas Ni läsare inte övergivit bloggen ändå…

Orken har varit låg, likaså humöret, lågt. Hälsan har inte varit den bästa, magsåret har varit riktigt dåligt senaste dagarna/veckorna men jag har ändå kämpat på med det jag orkat med. Inte så mycket med andra ord. För sömnen har också varit lidande en lång tid, både för värken dygnet runt och för magsmärtorna om nätter och dagar. Jag har fått mera medicin och pratat med en apotekare så jag får ta någon extra tablett när det blir som värst. Konstant illamående, magsmärtor, kräkningar och diarréer är ju inte så himla skoj precis. Blää.

Det blir bara vila, inga utgångar eller fester närmaste tiden för min del tror jag… Synd men jag orkar bara inte. Det är ju en del julfester, födelsedagar och sådant nu men det kan man inte göra så mycket åt…

Foto/Photo: Carlos Porto FreeDigitalPhotos Net

h1

Tillfällen…

november 17, 2010

…som rinner ur händerna på en! Det fick jag uppleva idag…

Följde med min pappa idag för att agera chaufför åt filmfolket en snabbis (se tidigare inlägg) så vi besökte ett par byar i vår omnejd. Och när man sitter i bilen och ser ett strålande vackert väder med klarblå himmel, solsken på gnistrande vit orörd nysnö så vill man ju bara kliva ur och fotografera!!! Men det går ju oftast inte när man befinner sej på E4:an eller ”tillfälligheten gör bilden” så när man återvänder är ”tillfället som bortblåst”. Just sådana frustrerande ögonblick fick jag uppleva idag. Nog för att min pappa sa att jag skulle säga till om han skulle stanna bilen nånstans och t.o.m. vände tillbaka till en plats så missade jag dem ändå. Det är ju inte varje dag man ser ett par rådjur i solens sken i kanten av ängen med glittrande snö omkring sej… Det skulle ha blivit en obeskrivligt vacker bild!

Foto/Photo: Free from PicturesDepot.com

h1

Nattliga fynd!

november 16, 2010

Idag tisdag, fick jag paket med posten, lite förtida julklappar till mej. Det var fotogrejor jag budat in till kanonpris på auktion! Jag var SÅ ivrig att få prova dom men då var kamerabatteriet helt urladdat – så typiskt! Men jag är jättelycklig…jippii! Nu ska det bli fota av minsann…

 

 

Foton/Photos: Tradera.com

För en stund sedan (ja, det är en sömnlös natt nu i skrivande stund) så budade jag in ett av två satintyger till riktigt pangpris! Det första tyget vann jag budet på redan natten till idag och nu det andra tyget tillföll mej så jag är spänd på att få hem dom! Dom ser fina ut på bild och jag har så mycket planer för vad jag kan åstadkomma med dessa vackra satintyger i favoritfärgen turkos…

Men nu ska jag försöka sova om det går trots värken…ska agera chaufför åt filmfolket imorgonbitti så det kan bli lite glimtar av kändisar får jag hoppas! En huvudscen i långfilmen ska filmas och huvudrollsinnehavaren kommer förmodligen vara på plats så det skulle vara kul att få se honom i verkligheten… Vem han är? Mmm, Ni skulle bara veta… Mer berättar jag senare…

Foto/Photo: Francesco Marino FreeDigitalPhotos Net

h1

Tomten kom tidigt iår…

november 12, 2010

…ja jag vet att jag inte får och att jag blir sjukt dålig. Ja jag vet att jag inte ska och inte borde. Ja jag vet att jag blir sängliggande i helvetisk värk några dagar.

Men jag är förbannat envis och när min senaste läkare påstod att jag KAN jobba halvtid på 50% (när jag aldrig NÅNSIN kunnat jobba mer än max 25%) så tänkte jag försöka. Säger han att jag kan, utan att ha rehabiliterats på flera år, utan undersökning, utan att reflektera över luntan av journaler från 22 år där specialister och läkares tidigare enhälliga utlåtanden – då går han emot dem alla och säger att jag helt plötsligt är 50% frisk att kunna klara av ett jobb – jamen då måste jag ju kunna göra en sån simpel sak som att sköta halva huset, eller iallafall 25% av jobbet på huset. Det är ju mitt hem, det ska skötas, också med ett jobb. Skotta snö, ja en gång av fyra. Vad tar det? En timma? Två? Jamen en deltid är ju 50% och det motsvarar ju 4 arbetstimmar…

Jag får ju sällan hjälp och jag bor ju faktiskt också här, inte bara Pelle. Om han jobbar heltid och ibland mer än så, vem ska då hjälpa till hemma för min räkning? Vi är ju två om vårt hus? Jag LIDER av att inte kunna, orka och göra allt han gör. Jag mår skitdåligt över att vara en belastning. Jag mår skitdåligt över att han får göra 200% av allting. (Sina 100% och mina 100%) Så jag försöker kämpa, tills kroppen motbevisar mej…

Klockan är sju på morgonen när jag går ut. Det är pudersnö som fallit, det borde inte vara så svårt… Jag skottar vår infart till 1/3 och börjar sedan spotta blod. Näsblod och skitont i nacke, huvud, rygg, skuldror, axlar, armar, revbenen där jag brutit dem förr gör helvetiskt ont… Men jag går in och gör en kopp thé, lägger mej i soffan och vilar ett par timmar… Plogbilen kommer runt halv tio, tack så förbannat för den! Går sedan ut igen efter halv tio och skottar 1/3 till, så 2/3 är gjorda när kroppen skriker av smärta, tårarna rinner, jag spottar blod och jag ramlar nästan ihop, lämnar ”snöräven” på plats, skiter i detta och slänger mej i soffan i svåra smärtor. Två smärtstillande och tårar som rinner, försöker titta på TV men somnar kvickt av de smärtstillande. När jag vaknat upptäcker jag att det är eftermiddag, måste sovit ett par timmar. MSN plingar till och det är vår granne Krister som frågar om ”********Tomten varit förbi och skottat”? Va? Jag fattar ingenting så jag släpar mej ut till brevlådan och hämtar posten. Det är färdigskottat och fint. Herregud, vem har gjort detta? Jag svarar på MSN att jag måste vara en av de lyckliga för det var skottat…efter många om och men får jag veta att det är supergulliga Anna som varit förbi och skottat klart åt mej! TUSEN TACK Anna! Du är ju GULD! Jag kan nog inte tacka nog… Det finns inte ord…

Jag ligger i värk idag, orkar knappt sitta upp och tårar rinner. Jag tog smärstillande igårkväll för att kunna sova, imorse med för att kunna sova och lindra smärtorna. När Pelle kom hem på lunch idag så sov jag fortfarande, han var glad för det. Två hela dagar har gått bort, två hela dagar i ett dunkel av smärtstillande och sovande, två dagar som kan bli fler…illamående och huvudvärk som inte är av denna värld… Men herregud, det var ju bara ett deltidsjobb till 25%, två timmar av mitt liv, en dag…och nu får kroppen betala… Är det värt det? Är det så jag vill ha det? Var ska jag dra gränsen? Proppa i mej piller och som en zombie kunna arbeta deltid, men inte kunna köra bil, inte kunna umgås, inte må bra p.g.a. magsåren då pillren påverkar magsåret, inte kunna koncentrera mej, inte kunna tänka klart, knappt hålla mej vaken… Käre Doktor, är det SÅ Du vill att jag efter 22 års lidande med smärtor 24 timmar om dygnet ska kunna arbeta de resterande åren av mitt liv?? Är det livskvalitet käre Doktor? Eller ska jag rikta frågan till Käre Fredrik? Jag mår skit idag, tack för det! Önskar ingen olycka, men hur skulle Ni må om Ni åkte av vägen i en bil i 170km i timmen??? Prova det så kan vi snacka sen…

Over and out, cry and shout!

PS! Jag HAR INTE skrivit detta inlägg på tio minuter, utan jag har faktiskt skrivit av och till under hela dagen och dessutom liggandes med en laptop på magen. Så som många gånger förr, för att inte tala om när jag får hjälp att skriva eller när jag skriver en bättre dag och publicerar det senare…för det går faktiskt… Så tro inte att jag hade tio minuters arbetskapacitet och påstå inte att det finns en arbetsgivare som ser en hel dags bloggande som ett ”arbete” som vill anställa på dessa grunder och med mina förutsättningar…efter 22 års kamp att VILJA ut i arbete så torde jag ju veta…det blir aldrig bättre och Era ”nya regler” är precis som politik, rent skitsnack som låter bra för att vara sant och det är det också…