Archive for 27 maj, 2011

h1

Bells Pares

maj 27, 2011

(Läs gärna föregående inlägg först)

Vid 19 års ålder drabbas jag av en svår bilolycka där jag får bestående trafikskador. Bl.a. Svår Whiplashskada WAD III. När jag var 25 år fick jag för första gången Bells Pares, alltså ansiktsförlamning. Jag vaknade en morgon och tungan kändes svullen. Jag kunde inte prata, inte röra på tungan, hade svårt att svälja och ena ansiktshalvan kändes konstig. Något var fel. Riktigt fel. Jag väckte min dåvarande sambo för att jag fick panik, ritade i luften att jag behövde papper och penna men först förstod han inte vad jag menade. Efter ett tag kom han med block och penna varpå jag skriver ”Jag kan inte prata”. DÅ ser han på mej att något är galet, ansiktet hänger på höger sida. Det blir att snabbt åka till akuten…

Den första läkaren jag mötte ville skicka hem mej utan behandling för hon trodde jag simulerade(!!) Jag bara undrar HUR kan man simulera att ansiktet hänger på ena sidan och man inte kan prata? Tur var att min medföljande sambo stod på sej och bad om en ”second opinion” och en ny läkare för min räkning. Denne andre läkare blev genast orolig för hjärnblödning och givetvis blev jag rädd och tänkte att det absolut ”kändes så” (inte för att jag har fått det och kan jämföra, men min känsla var sådan). Jag skickades i ilfart till ett större lasarett 12 mil bort och fick göra CT-scan (Datortomografi/Hjärnröntgen i en tunnel).

När man sedan uteslöt hjärnblödning blev jag orolig för vad det annars kunde vara. Man tänker ju det värsta. Prover togs och man misstänkte Borrelia, varpå jag blev inlagd, isolerad och fick Prednisolon (kortison). Proverna på Borrelia visade negativt just då men kan ge utslag efter 4-8 veckor. Återigen nya prover och kliande skallar på doktorerna. Man frågade mej vad jag gjort innan jag vaknat med ansiktsförlamningen och förloppet beskrevs i detalj. Jag har en svår nackskada som troligen påverkar nerver i kläm, fönsterputsning (armar ovan axelhöjd) och migrän hade utlöst en Bells Pares. Jag varken har eller har haft Borrelia, inte heller virussjukdomarna Lymes Sjukdom eller Ramsay-Hunts Sjukdom som också kan utlösa Bells Pares.

Numera har jag lärt mej hur det känns precis innan så jag kan förhoppningsvis släppa allt jag har för händer och lägga mej och vila när det känns som ”tusen nålar i ansiktet” och/eller att kinden/läppen/tungan domnar/känsel försvinner och/eller att det blir svårt att svälja och/eller när talet blir sluddrigt och/eller smaken uteblir. Lättare sagt än gjort då symptomen ibland kan komma lite efteråt. (Se även tidigare inlägget ”Oroligt slut på arbetsveckan”).

Jag blev sjukpensionerad från 34 års ålder till 100% och hade stränga order att inte göra sådant som utlöser ansiktsförlamning. Ja överhuvudtaget kunde jag ju inte arbeta ansåg både läkare, sjukgymnaster, specialister, rehabiliteringsfolk, Försäkringskassan och andra beslutsfattare. Men så ”friskskrev” en (av FK betald) läkare mej till 50% för att han tyckte vi kunde prova min arbetsförmåga. AF beslutar ett ställe jag inte fått välja själv, där jag nu ska arbetspröva 2tim/dag i en reception. Och jag fick i torsdagskväll våldsam tandvärk helt plötsligt från ingenstans (trodde jag) varpå jag fick en akut tandläkartid. Röntgenbilder togs, allt undersöktes men till slut kom man fram till att det förmodligen är mina käkar som pressats ihop för mycket p.g.a. värk och stress. Detta har utlöst irritation på de faciala nerverna och jag får nu samma symptom som en Bells Pares. Jag är tandgnisslare och har ofrivilliga kramper i käkarna p.g.a. min nackskada så nu ska en avlastande bettskena (återigen) utprovas för natten (min förra bet jag sönder i sömnen).

Det är klart man blir orolig varje gång som man känner att en Bells Pares är på gång och varje gång undrar man hur länge den blir bestående. Och rädslan finns att det antingen blir bestående för livet eller att man har fått fel diagnos då det kan vara tumörer eller hjärnblödningar som spökar. Min första Bells Pares blev bestående i sex veckor, jag kunde inte prata, kunde knappt svälja, dreglade, kunde inte stänga höger öga, fick plastlock över ögat plus en piratlapp och ögondroppar som skulle ersätta tårvätska (då jag inte kunde stänga ögat) och hade andningsbesvär.

Fortfarande har jag ingen smak, tungan känns bränd (som när man bränt sej på het dryck) och klumpig, det känns stramt att prata, le, skratta och gör ont att tugga. Smärtorna i ansiktet strålar ut mot örat, har lägre hörsel där nu, det känns av och till som en värkande klump i halsen, har svårt att andas tidvis, tusen nålar sticker i ansiktet och huvudet bultar av vänstersidig huvudvärk.

Så i helgen ska jag ta det lugnt, riktigt lugnt. Ska försöka undvika att göra det mesta och bara vila. Förhoppningsvis avtar känningarna så det inte blir värre, men man kan aldrig veta. Jag är orolig, jag är rädd och jag är ledsen – för det här är det få som vet någonting om och att man då inte förstår allvaret med mina trafikskador… Jag ser ju normal ut, tills ansiktet hänger…

Och jag ska vara helt ensam och orolig idag lördag eftersom Pelle åker iväg med en kompis för att hjälpa honom med inköp av möbler och flytt…och dom blir borta från tidig morgon och hela dagen…

________________________________________

Mer att läsa finns här:

http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=6525

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ansiktsforlamning

http://medicinanteckningar.blogspot.com/2010/05/bells-pares-perifer-facialispares.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bettskena

http://www.lj.se/index.jsf?childId=2158&nodeId=26152&nodeType=12

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=217

___________________________________________________

Förklaringar av senaste länkens ord:

Autoimmun = I ordet autoimmun står däremot immun för immunmedierad sjukdom, det vill säga en
sjukdom orsakad av (fel i) immunförsvaret.
(http://www.hummelviksgarden.com/autoimmuna_sjukdomar.htm)

Bilateral = Tvåsidig

____________________________________________________

Symtom

Plötsligt får patienten nedsatt eller ibland helt upphävd mimik i ena ansiktshalvan. Förkylning med värk bakom örat och lockkänsla är inte helt ovanligt när de första symtomen visar sig. Beroende på var skadan på nerven sitter kan också bullerkänslighet, minskat tårflöde, ökad salivproduktion och smaknedsättning förekomma.

Misstänk alltid borrelia vid dubbelsidig förlamning.

De första dagarna kan patienten också ha en lätt nedsatt känsel inom ansiktsnervens utbredningsområde.

Status

Oförmåga för patienten att rynka pannan. Defekt ögonslutning. Hängande mungipa. Utslätad fåra mellan näsvingen och mungipan.

Källa: http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=6525

h1

Oroligt slut på arbetsveckan…

maj 27, 2011

Torsdag kände jag mej konstig, yr och helt plötsligt fick jag smärtor i vänster ansiktshalva mot eftermiddagen. Mot kvällen kom tårarna för smärtan var enorm och inga tabletter hjälpte. Det blev allt värre, som tusen nålar i hela ansiktet och ända mot bakhuvudet. Vänster kindben gjorde fruktansvärt ont, i örat sprängde det som om jag hade öroninflammation, i halsen som om jag fått en boll som försvårade andningen och jag var öm över hela kinden. Tandvärk trodde vi, mitt värsta scenario skulle vara ett stort hål i en tand eller ännu värre, om jag skulle behöva göra en rotfyllning för första gången…? Hela natten hade jag ont och på morgonen sa Pelle att jag skulle uppsöka en tandläkare ifall det var något med tänderna.

Fredag morgon kl. 07.40 ringer jag Folktandvården och får en tid direkt, klockan 10.30 får jag komma. Man frågar om jag är svullen, nej det var jag inte. Hade jag svullet tandkött, nej inte alls. Hade jag ont i halsen, nja lite. Ringer jobbet och säger att jag blir sen p.g.a. ”akut tandvärk” och ska på akut tandläkartid. Och 10.30 kommer jag upp på Folktandvården akut. Undersökning görs, 6 röntgenplåtar och det konstateras att jag varken har hål eller behöver göra någon rotfyllning som jag oroat mej för. Då tandläkaren konstaterar att jag (som är tandgnisslare p.g.a. spänningar i mina käkar, som ett led i mina trafikskadesymptom) har överspända och krampande käkpartier, har smärtor från käkarna, muskulaturen och ansiktsnerven. Jag kände mej lättad över att det inte var fel på mina tänder, men orolig över smärtorna som aldrig avtog. Fick en ny tid då jag nu ska göra en ny bettskena (pris ca 1000-6000 kr för bara skenan) att ha när jag sover för min gamla bettskena har jag tyvärr bitit sönder.  Jag tog två alvedon och åt lite yoghurt för jag kunde inte tugga.

Klockan 12 var jag på jobbet igen, trots att jag var gråtfärdig av smärta. Var där mina två timmar men ville bara hem. Plikttrogen som man är så stannade jag där eftersom ingen kunde avlösa mej och min handledare inte var där. Helt ensam var jag. När två timmar gått stack jag, lättad över att mina två timmar var över men struntade i vem som skulle jobba efter mej eller om stället blev helt tomt. Hem skulle jag! Och vila, resten av eftermiddagen och kvällen…

Nu kände jag igen symptomen – ansiktsmärtor (ilande smärta och som ”tusen nålar” på halva huvudet), klumpig tunga, svårt att tala, svårt att svälja, brännande känsla över ansiktshalvan, svårt att forma munnen och stram muskulatur. Första gången jag fick diagnosen Bells Pares (ansiktsförlamning) var jag 25 år och då varade förlamningen i sex veckor! På senare år har jag lärt mej känna igen symptomen och brukar då släppa allt jag har för händer för att istället lägga mej och vila.  Det var just Bells Pares som var orsaken till att jag slutade min arbetsprövning sist, hösten 2008 (2 tim per dag). Då hade jag inte gjort något speciellt och fick då samma symptom och började sluddra i talet.

Att jag får Bells Pares beror på min trafikskada (nackskada) och det är för att jag har många nerver i kläm i nacken och bröstryggen. Så allt arbete med armarna ovan axelhöjd är strängt förbjuden, såsom fönsterputsning, hänga gardiner, måla tak, tapetsera, lyfta saker högt, ha huvudet bakåtlutat för länge och använda armarna framåt och bakåt för mycket (såsom skidåkning, stavgång, styrketräning, ”löpande band-principen” att dra saker fram och tillbaka och i sidled för mycket – torka bord, slipa, dammtorka t.ex. – promenader med för svängande armar mm). Allt det och säkert mycket mer påverkar nacken och kan utlösa ansiktsförlamning.

Sist jag arbetsprövade så fick jag gå hem från jobbet när symptomen kom och sedan aldrig återvända, för FK hade ingen försäkring som täckte om jag skulle få bestående men. Fastän jag älskade det jobbet och ville tillbaka. Då var jag assistent i en fotostudio. En dröm för någon som älskar foto så mycket som jag gör.

Eftersom jag kan skriva hur mycket som helst om det här ämnet så kommer jag dela upp det i en del två också för att berätta om den allra första gången jag fick Bells Pares. Det är en lång och speciell historia i sej. Hoppas Ni orkar läsa det…