Archive for 23 december, 2011

h1

TV-Reklam

december 23, 2011

Är det fler än jag som irriterar sej på viss TV-reklam ibland? Och särskilt de riktigt urusla reklamklippen…som denna, stör mej på det tillgjorda usla skrattet…

…Däremot så ÄLSKAR jag denna reklamen! Hur SÖT är inte den??

Videos: YouTube.com

h1

Jag ska bara…

december 23, 2011

…fota lite, tänkte jag. När jag ändå åkte och lämnade en julhälsning här och där. Och när jag väl har tid idag (ingen stress – wow) och möjlighet att fota lite vintriga foton, vad händer då tro? Ja, förutom att det börjar spöregna efter ett par foton så får jag också mycket värk (väntat förvisso). Jag som tänkte fota våra vackra juliga belysningar i vår stad, lagom såhär innan Julafton. Men se den snö och is som låg tung på träden och tyngde ner grenar regnade bort mer och mer. Så nu är det bara slask och det kommer troligen bli snorhalt (ursäkta uttrycket) inatt för de stackare som ska köra till släkt och vänner. Jag drabbades själv av halkan när jag skulle svänga in på vår gård och bilen bara gled rakt fram, höll på att fälla brevlådan – ”woopsi-daisy”! Hade nästan ingen fart alls men det gick inte styra. Blev lite full i skratt, fattas bara att köra omkull vår egna brevlåda…

Och några juliga vinterfoton blir det alltså inte mer än de här få jag hann ta imorse under ”den blå timmen” (L’heure Bleu). Men man har lovat snö ihelgen så vi får väl se om jag kan/orkar/hinner/minns fotografera vår belysta stad i efterhand… Nu ikväll blir det bara VILA på Värmedyna, för jag har massor med värk och orkar inte ens sitta upprätt längre. Ha en fin uppesittarekväll!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Blå timmen, l’heure bleue, är en poetisk beskrivning på svenska respektive franska av stämningen under skymningstiden, mellan solens nedgång och nattens inträdande.   Blå timmen är också ett vanligt begrepp inom färgfotografering, då himlens färgtemperatur under denna tid stiger över dagsljusets temperatur. Det svaga ljuset gör att fotograferna svårligen kan kompensera bort det kraftiga blå färgsticket via filter. Även vid svartvit fotografering påverkas bildresultatet, ibland i en fördelaktig riktning. Hjärnan kompenserar bättre för färgstick än färgfilm vid gryning och skymning.   Fenomenet beror inte enbart på ljusspridning i troposfären och stratosfären utan vi ser faktiskt ända upp i mesosfären och undre delen av termosfären strax innan det blir helt nattsvart.   Uttrycket ”den blå timmen” användes också till sjöss och avsåg då den period vid gryning och skymning då det var lite för ljust att se andra fartygs lanternor men samtidigt lite för mörkt för att se deras skrov.

(Källa: Sv.Wikipedia.se)

Foto: Copyright StudioMaya (Mitt Egna Foto) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.
Photo: Copyright StudioMaya (My Own Photo) My photos may NOT be used without my permission.
Camera: Nikon D5000 (2011-12-23)

Don't touch my site

h1

Ljuvliga Amerikanska Citronrutor

december 23, 2011

Jag provade igår att baka något jag aldrig gjort förut. Jag hade nämligen översatt ett amerikanskt recept (från Internet) till svenska och testade någonting nytt. Citronrutor. Förutom detta bakade jag ”Mayas Julkaka” och Pelle hjälpte mej att kavla PepparkakorIdag har Pelle gjort en Skinkfrestelse att ta med till våra föräldrar  imorgon då jag inte äter Janssons Frestelse. Det är allt vi kommer göra denna jul.

Ljuvliga Amerikanska Citronrutor – Cream Cheese Lemon Bars  

1 paket citron kakmix  + 1/2 dl smör eller margarin rumstemp mjuknat + 1 ägg + 1 dl vatten

100 gram färskost mjukt + 3 dl florsocker + 1 citron – rivet skal + 3 msk citronsaft eller 1/2 färskpressad citron + 2 ägg + 1-2 tsk vaniljsocker

Beskrivning: 1 bar portioner: 20st

20x20cm bakform

Prep tid: 15 minuter

Tillagningstid: 35 minuter

Total tid: 50 minuter

Blanda kakmix, smör och 1 ägg.

Tryck degen i en 20 x 20cm smord bröad form.

Vispa Philadelphiaosten slät.

Gradvis häll i florsocker.

Rör i citronskal och citronsaft, vispa tills slät smet.

Reservera 1dl av denna blandning i kylskåpet den för senare användning.

Vispa resterande 2 ägg, tillsätt vaniljsockret, och sedan slå den här blandningen i resterande ostblandningen tills det är väl blandat. Sprid över kakmixen.

Grädda i 180° tills den är gräddad och gyllene, cirka 25 till 30 minuter. Låt svalna helt.

Sprid den reserverade blandningen färskost på kakan. Ställ i kylskåp tills det stelnat, skärs sedan i rutor och serveras.

Om man gillar citronsmak är glasyren helt ljuvlig! Notera att receptet inte är exakt på pricken översatt från orginalreceptet (jag har gjort en ökning av glasyren) – och man kan prova sej fram om man vill ha syrligare glasyr, mer rivet citronskal, mindre ägg eller liknande. Ugnsgraderna i originalreceptet var på 350 grader vilket är i Farenheit så det blir ungefär 180 grader (C), vi har varmluftsugn så det blev utmärkt med 180 grader i 25 minuter.

h1

Maypel’s Julkalender Lucka 23

december 23, 2011

Idag är det den 23 December i MayPel’s Julkalender. Vi tänkte ha en julkalender där vi ska visa dagens lucka i form av våra barndomsminnen. Varsågoda, Lucka 23!

Pelle älskade Agaton Sax som liten. Själv har jag inte sett mycket av det ska jag erkänna. Nu hoppas jag att det finns LJUD i det här videoklippet eftersom något måste ha hänt med min dator (oops-klickat-nånstans-omedvetet-kanske?) för jag har inget ljud på YouTube, allt annat ljud fungerar på datorn…skumt!

Agaton Sax är en svensk litterär figur och huvudperson i en serie om elva böcker, skrivna av Nils-Olof Franzén 1955–1978. Agaton Sax är privatdetektiv och redaktör för Byköpingsposten i Byköping. Han brukar lösa sina fall samtidigt som han driver tidningen i staden. Böckerna utspelar sig i Byköping, i England och i Brosnien (efter Bosnien), ett fiktivt land på Balkan, samt i ett fall på Rhodos.   Andra återkommande karaktärer i berättelserna om den intelligente och språkgeniale Agaton Sax är den tafatte överdetektivinspektör Josuah H Lispington vid Scotland Yard, Byköpings polis Antonsson, skurkarna Julius Mosca, Octopus P. Scott, Herr Gustafsson och Helvassa Gullan, samt Agatons faster Tilda, taxen Tickie och hans världsunika datamaskin, Tänkande August.   Böckerna utkom först 1955–1970 vid Bonniers förlag i serien Önskedeckarna, under Bonniers Juniorböcker. Böckerna har därefter utkommit i ytterligare två upplagor på svenska: 1976–1980 (den sista boken från 1978 utgavs första gången i denna utgivningsomgång) och 1986–1990. Agaton Sax klipper till har dessutom givits ut av En bok för alla 1989. Illustrationerna gjordes från början av Åke Lewerth.

Video: YouTube.com

(Inlägget nytillsatt 19:10 efter ett felaktigt inlägg imorse)

h1

Tryckfelsnisse

december 23, 2011

För den som prenumererar på denna bloggen via email eller den som var riktigt morgonpigg upptäckte kanske att Tryckfelsnisse varit i farten i dagens lucka i julkalendern…?! Det hinns inte fixas denna arla morgon… Hursomhelst kommer den luckan något senare idag… Vi beklagar!

Tryckfelsnisse (av tryckfel och nisse) är en fiktiv person som skämtsamt ges skulden för tryck- och skrivfel. Uttrycket används i överförd bemärkelse även som orsak till fel i icke tryckt text. Som en förlängning av skämtet skrivs eller uttalas hans namn ibland fel, till exempel Nyckfelstrisse.

(Källa: Sv.Wikipedia.org)

Så hur mår Ni alla såhär dagen före dopparedagen? Har julskinkan blivit klar? Har julklapparna inhandlats klart? Är pepparkakorna bakade?

Julafton infaller den 24 december, det vill säga dagen före juldagen den 25 december, den dag då Jesu födelse firas i kristen tradition. Att ”aftonen” före juldagen firas är en del av julhelgens traditionella förberedelser inför den 25 december. Inom den kristna kyrkan inleds julhelgen ofta med julbön på julaftons kväll där den centrala delen är uppläsningen av Julevangeliet (Lukas 2:1-20). På grund av kalenderskillnader infaller julafton i kyrkor som utgår från den julianska kalendern den 6 januari.   I modern tid uppfattas hela dygnet den 24 december som julafton (även om begreppet julaftonsdagen är brukligt i Svenskfinland) och behandlas av vissa kyrkor som en helgdag fast den inte är uppsatt som en helgdag i almanackan. På förmiddagen firar man i vissa kyrkor en mer barninriktad gudstjänst med iordningställande av julkrubban som ett viktigt moment. På eftermiddagen äger ofta en julbön rum.   På de allra flesta arbetsplatser som inte inbegriper någon typ av samhällspliktig verksamhet, industriell verksamhet som inte kan stoppas eller är av typen servicefunktioner som måste uppehållas, är julafton en ledig dag liksom juldagen den 25 december. I Sverige fungerar den, liksom några andra aftnar (främst nyårsafton och midsommarafton), alltså i praktiken som en röd dag.   Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.   Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. Då firas i kyrkorna en högtidlig mässa; den som äger rum i Peterskyrkan i Rom med påven som celebrant direktsänds i TV över hela världen. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.

Nordisk Folktro

I gammal nordisk folktro omges julafton och julnatten av magi och skrock, så till exempel:  sägs bland annat djuren kunna tala.  ska gårdstomten till exempel ha lite av risgrynsgröten utsatt till sig. Får han inte den kan han bli svår att tas med under det kommande året.  likaså är det bra att sätta fram öl på bordet till änglarna, så kallad änglaöl.  den som får mandeln som finns i gröten blir först gift.  helst ska ljusen brinna hela natten, annars förebådar det dödsfall.  att under julnatten återvände de dödas själar till sina hem varför man satte fram mat åt dem.   Det finns också vidskepelse som säger att man på olika sätt kan se sin tillkommande under just julaftonskvällen, bland annat om man tittar i två speglar, en bakom sig och en framför sig. Den tillkommande kan också speglas i en vattenkälla.

Dopparedagen

Julafton kallas även dopparedagen eller doppareda’n, det vill säga den dag då man doppar i grytan. Detta är en uteslutande svensk beteckning på julafton. Seden att samlas kring en gryta med det spad man kokat skinkan i, även om vissa använder varm buljong eller köttsoppa i vilken man doppar bröd kan delvis vara en kvarleva från gamla hedniska offermåltider, men har också praktiska orsaker. Under de sista julförberedelserna fanns det inte så mycket tid att laga vardagsmat och det bröd som ännu fanns till hands mitt på julaftonsdagen var sannolikt både torrt och hårt. Det gick snabbt och praktiskt att mjuka upp brödet genom att doppa det i spadet från skinkkoket så att inget skulle förgås. Den medeltida julfastan förbjöd kött, men på det här sättet kunde man ändå få lite köttsmak i munnen. Seden lever kvar i maträtten dopp i grytan.

(Källa: Sv.Wikipedia.org)

KÖR FÖRSIKTIGT PÅ JULHELGENS HALKIGA VÄGAR! Ta god tid på Er om Ni ska åka långt, kör lugnt och stressa inte. ”Hellre komma fram än inte alls…”