h1

Lumbago

januari 12, 2012

Precis när mina TN-smärtor lättat lite…

Igårkväll accentuerades de molvärkande problemen från ländryggen jag haft ett tag, ett rejält hugg vid minsta rörelse som blev allt värre. När Pelles bror Micke var här blev det sämre, när Pelles föräldrar Kicki och Ove kom förbi på en kopp thé hade jag svårt för att sitta, kliva upp ur stolen och att stå upprätt. Mot läggdags vid 22-tiden kom tårar av smärta. Natten blev outhärdlig, smärtor utan dess like och trots en kudde mellan mina knän då jag sover i sidoläge (ett bra tips jag fått av en sjukgymnast en gång i tiden om man har värk) så kunde jag inte sova en blund. Jag tog mej knappt upp ur sängen för att gå på toa och sedan ta smärtstillande, men det hjälpte inte. Tårarna bara rann och jag hade enorma smärtor.

Imorse kunde jag inte ens röra mej, Pelle fick hjälpa mej ur sängen, han fick klä på mej och hjälpa mej gå. Nu insåg jag att jag troligen skulle få ställa in den inplanerade shoppingrundan jag skulle ha med Anna idag. Lämnade henne ett meddelande på MSN att jag skulle uppsöka sjukgymnast eller läkare akut men att jag hör av mej om dom kan fixa mej eller om vi får skjuta på vår shoppingdejt. Pelle tyckte att det var läge för ett akutbesök, om inte till vårdcentralen så till en sjukgymnast, så nån skulle få titta på mej. Så jag inte skulle behöva uppsöka läkare utomlands…

Pelle fick klä på mej skor och jacka också, han körde till jobbet och jag kämpade mej till förarplatsen där för att ta bilen till vårdcentralen. Jag grät och grinade illa när jag kämpade mej ur bilen. Kunde knappt gå, i vart fall inte upprätt. Bad om en akuttid hos sjukgymnast åtminstone men sköterskan tyckte att jag behövde komma till läkare. Tyvärr kunde jag ju inte sitta i väntrummet och fick stå i 1,5 timma innan jag kunde klämmas in akut mellan inbokade patienter. Att stå med såna smärtor i ryggen och domnande ben var hemskt, jag kämpade mot gråten och var konstant svimfärdig av smärtan.

Äntligen kom jag till en läkare och han bad mej klä av mej allt utom underkläder. Det blev en kamp att klä av sej och smärtan var enorm. Jag grät innan han ens hann fråga om jag har mycket ont. Vi undersökningen så ömsom skrek och ömsom grät jag, jag hade i mina tankar redan förstått vad läkaren skulle ställa för diagnos. Med runnet smink så jag såg ut som Ozzy fick jag återigen klä på mej med långsamma, försiktiga och smärtsamma rörelser. Jag var yr och illamående av smärtorna. Vätte en pappersbit och torkade bort det utsmetade sminket så jag inte skulle skrämma ihjäl folk i väntrummet och läkaren berättade vad han kommit fram till. En BRA läkare.

Jag har fått ryggskott, med risk för diskbråck i ländryggen. Ingen ischiaspåverkan och jag nickade och sa att jag vet hur ischias känns så jag visste att det inte var det. Däremot var det lite svag rörelseförmåga i fötter och tår, ingen eller mycket liten reflex i benen. Men höger ben är mer påverkat, där är det pirrningar, domningar och tårna avsaknar känsel. Skulle jag få domningar i båda benen, mera avsaknad känsel, domningar i underlivet, svårt att hålla mej/svårt att kissa (plus nr2) och/eller smärta ner i båda benen måste jag omedelbart in igen. Då kan det vara diskbråck…

Jag blev sjukskriven i två veckor till att börja med, fick 4 olika mediciner, smärtstillande, muskelavslappnande och inflammationshämmande (i förebyggande syfte) samt måste kontakta sjukgymnast. Förhoppningsvis är jag ”på benen igen” om 2-3 veckor. Och det är lite drygt 3 veckor tills vi åker så vi har oroat oss för om vi skulle behöva ställa in resan, men det ska förhoppningsvis bli bra innan dess om det ”bara” är ryggskott.

Körde till Pelles jobb så han fick köra mej hem och hjälpa mej. Han fick tyvärr stänga företaget en stund eftersom chefen inte kom i tid på morgonen. Men är det akut så är det. Efter några smärtstillande hemma bäddade Pelle ner mej med telefoner och laptop i sängen. Åt lite yoghurt för att inte ta piller på tom mage. Pratade lite snabbt med Anna på MSN men somnade sen liggandes med laptopen på magen. Pillren jag hade hemma gjorde mej så trött. När Pelle sen slutat jobbet så tog jag ytterligare flera smärtstillande så att han skulle kunna köra mej och följa mej på apoteket. Nu passade vi också på att skriva fullmakter för att kunna hämta varandras mediciner, eftersom jag nu var tvungen att drogad och icke körbar samt ha smärtor släpa mej till apoteket för att hämta mina mediciner läkaren ordinerat. Nästa gång kan jag skicka Pelle själv, likaså kan han skicka mej att hämta hans mediciner om han t.ex. jobbar övertid (vår- & höstrusch) samt om han är för dålig att hämta själv.

Väl hemma så pysslade Robin om mej och hjälpte mej lite, han och Josefin hade gjort mat själva och ätit när vi varit på apoteket. Pelle åkte på rep med det nya bandet (3tim) och nu ser Robin och Josefin film ute i gäststugan medans jag ligger nerbäddad i sängen, vilar med ytterligare 5 piller i kroppen, snurrig och trött med kanske 30% av smärtorna jag haft. Ska se en film jag också (om jag inte somnar) men tänkte att jag bloggar om läget så att Ni läsare förstår att jag kanske inte kommer vara så bloggaktiv närmaste dagarna. OCH min födelsedagsfika på söndag ställer jag in tyvärr så jag får återkomma med den när jag är lite mera på benen…

Ha en fin kväll!

14 kommentarer

  1. Verkligen tråkigt att höra att du inte får må bra. Tur att du har nära och kära i din närhet som kan stötta dig och jag håller tummarna att du får må bättre snart och förhoppningsvis vara så smärtfri som möjligt inför er resa…Kämpa på! Kramar


    • Just när TN-smärtans värsta attack sinar så blir det ryggskott. Kanske inte det allra roligaste. Pelle tjatade om akutbesök till läkaren så det var bara att försöka ta sej dit, såhär i efterhand borde vi ringt ambulans efter all väntan (ståendes kämpandes mot gråten) i väntrum och att få diagnos. Även att behöva komma till apoteket ledsagad av Pelle. Börjar känna att magen tar stryk av alla smärtstillande men än kan jag inte gå upprätt och sitta så det tar välan sin tid. Pelle och Robin har varit änglar som stöttat mej och tagit hand om mej. Jag bara MÅSTE bli frisk inför resan! Kramar!


  2. Men gumman då… 😦
    VARFÖR ska du få ALLT, helt otroligt vilken olycka.
    HOPPAS, Hoppas, hoppas nu att det ”BARA” är ryggskott,, så du inte har ett eländigt diskbråck i ryggen också.
    Även den dagen du börjar känna dig lite bättre, ta det ändå lugnt så ni kan eventuellt komma iväg på er efterlängtade resa.
    *håller tummarna*

    Usch, jag kommer ihåg hur min man låg i ett rejält ryggskott & ischias julen 06,,, jag fick åka hem själv till Värmland då,, för han ORKADE ingenting,
    Hunden vi hade *saknar*, fick vara ute och gå i både tid och otid.. han kunde ju inte sova mer än ca 1,5 – 2 timmar, sen så var han tvungen upp… å då gick det ju inte bara att trava runt i lägenheten utan han gick ut och gick.
    Han var dålig läääänge.. än idag kan han ha liiite känning av ischian.

    KRYA på dig nu gumms… // Varm kram


    • Jag har varit alltför drogad för att slippa de enorma smärtorna för att känna utgången av det hela så igår testade jag en längre stund mellan tabletterna men jag bara skrek av smärtor. Jag kan ju gå (hukad) långsamt om jag är drogad och försiktig, om jag inte gör nånting alls hemma. Pelle och Robin är så hjälpsamma och duktiga och jag är inte van vid att bli såhär uppassad. Ibland tänker jag att jag ska hämta ett glas vatten och vips har dom hämtat det…

      Det låter oroväckande när det sägs att om man en gång haft ryggskott så kan det komma tillbaka. Men jag är nog allra gladast om det inte blir diskbråck för det är min stora farhåga. Vissa känningar finns men jag försöker tänka att jag bara ska vara med i stillhet då. Sjukgymnasten sa detsamma som läkaren att det råder vila första 1-2 veckorna och sen ska jag få övningar hos sjukgymnasten. ”Kissande hunden” antar jag haha, det har vår granne lite då och då.

      Kramar!


  3. Så tråkigt att du är så dålig! Jag hoppas innerligt att du snart börjar känna dig bättre och att du kan komma upp på benen. Det är ju bra att ligga stundvis och vila ryggen men rörelse är ju ett måste också. Du är verkligen drabbad … Jag håller alla tummar för att du blir rikitgt bra och får komma iväg på din efterlängtade solsemester!

    Sköt om dig och se med positiva tankar fram mot resan! Kramar om dig!


    • Tack snälla Du. Ja det var ett riktigt bakslag, precis när värsta attacken för iår av Trigeminusneuralgin utmynnar så kommer detta som ett brunt brev på posten – och såpass nära vår resa att Pelle varit orolig att vi får ställa in. Men jag har sagt att om det blir värre så får han åka själv med våra vänner. Jag har ju längtat så, men hälsan kommer alltid före. Och nu mer än nånsin om det riskerar diskbråck.

      Många varma kramar till Dej, vännen!


  4. Men åh, har inte du tillräckligt med smärta utan ryggskott också…
    Lider med dig, och håller tummarna att du blir frisk fort och att smärtan lättar…
    Sköt om dig och tänk på din kropp och hälsa nu…
    Många kramar…


    • Jag kan ju tycka att det verkligen kom illa till, hellre att det kom efter resan. Nu orkar jag inte mera. Det har varit nog. Både fysiskt och psykiskt. Skönt att Du håller tummarna för mej, det behövs. Många kramar till Dej också!


  5. Detta med kudden mellan benen blev jag tipsad om efter att jag fått en ny höftled. Det avlastar verkligen och jag har det så jämt. Det gör ont i mig när du berättar hur besvärligt du har det med värken. Jag fattar inte varför du inte fick lägga dig när du väntade. Det var ju rena tortyren. Min man fick diskbråck när han var 29 år och när vi träffades då han var 39 år så hade han fått återfall och måste ha korsett. Han är opererad och har nu varit bra i många år men kan känna av det ibland. Det är en djävulsk värk. Jag tycker du har nog som det är så vad trist att du drabbats av detta också kära du. Skönt att du har folk omkring dig som finns där som stöd och hjälp.

    Sköt om dig vännen
    varm kram


    • Ja visst underlättar det med kudde mellan knäna om man har ont i höft eller rygg (eller både ock). Jag har ju dålig höger höft sedan bilolyckan och har kunnat ligga på den sidan förr, men senaste tio åren så går det inte länge så jag använder kudden och ligger åt vänster höft istället för att lindra. Högra höften smärtar allt mer så det blir snart en vana med kudde mellan knäna. ”Bara” ryggskott känns som tortyr så jag kan inte ens föreställa mej vad diskbråck ska kännas… Hoppas han mår bra, Mr T! Pelle och Robin har varit riktigt gulliga måste jag säga. Kramar till Dej och Mr T!


  6. Grattis på födelsedagen! Hoppas du är lite bättre så du kan njuta av din dag lite i alla fall

    Kram från oss i Småland


    • Tack snälla. Det blev nog den lugnaste födelsedagen på mycket länge. Men med smärtstillande i kroppen orkade jag ta emot present och tårta av svärmor och svärfar. Men det blev inte mycket sitta. Hellre gå eller stå, det lindrar mera. Synd bara att benen blir så trötta. För att inte tala om hur trött man blir av alla piller. Synd bara att man sover korta stötar och inte hela nätter. Smärtan kommer ju så fort pillren släpper.

      Varma kramar till ER!


  7. […] Ryggen mår lite bättre nu, men jag är ju på smärtstillande hela tiden så när man är drogad känner man inte lika mycket. Är jobbigast att sitta, särskilt upprätt med rak rygg i en stol eller soffa. Men det är på doktorns inrådan jag ska äta smärtstillande, vila och ta det lugnt. Att gå omkring det lilla man orkar och stå är bättre än att sitta. Och det känner jag ju också att det är bättre. Bara det att benen blir trötta av att stå längre stunder. Får emellanåt så ont och svårt att ta mej upp ur sängen eller liggfåtöljen att jag får be om hjälp, men annars känner jag mej lite rörligare. Kan fortfarande inte stänga skorna och ta på strumpor. Är lite sluddrig emellanåt och tappar ord, säger fel ord och sådär men det får man ta. Den 23:e ska jag på sjukgymnastik! […]


  8. […] är ju van vid smärta, min rygg känns lite bättre om än mitt ryggskott gör ont fortfarande, och min Trigeminusneuralgi (TN) är tillbaka med stor kraft. Men hellre det […]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: