h1

Gårdagens möte

augusti 31, 2012

Nu bryter jag min bloggpaus temporärt för ett viktigt blogginlägg. Även om det kommer automatiska förtida inställda blogginlägg så har jag annars en bloggpaus i övrigt tills jag mår lite bättre. Men då och då skriver jag plötsligt ett litet inlägg, då jag orkar.

Igår var jag på ett viktigt möte angående min fortsatta situation huruvida jag skulle rehabiliteras, arbetsträna, sjukskrivas eller medicinskt utredas. Och det blev oväntat positivt. Representanter från AF, FK, Trädgårdsrehabiliteringen, jag och min läkare träffades på Vårdcentralen jag tillhör. ”Oj, vad många vi blev” sa min läkare när vi kom. Vi var fem stycken och blev sex stycken med min läkare. Jag var givetvis nervös eftersom det handlar om mej, mitt liv och min framtid. Jag var väl förberedd med utskrifter i handen som stöd om jag skulle glömma nånting, men jag tog aldrig fram dem eftersom jag fick ett bra stöd av Anna från Trådgårdsrehabiliteringen. De andra från AF, FK och min läkare var inne på samma linje att jag inte ska behöva stånga huvudet blodigt när kroppen inte orkar. Viljan finns, men inte den fysiska biten. Social kompetens har jag ju också. Men kroppen säger nej helt enkelt.

Min läkare sa att det finns SÅ mycket dokumentation, SÅ många medicinska utredningar, har gjorts så många behandlingar och en massa underlag för sjukersättning (”sjukpension”) och att det är orimligt att jag ska behöva utredas mer medicinskt. Han förklarade lite vad Trigeminusneuralgi är för de andra och att det i sej är svåra smärtor. Utöver det har jag mina trafikskador med daglig värk,  stelhet, stressyndrom, magsår, ansiktsförlamningar, sömnproblem och mycket mer.  Det vore självklart att söka sjukpension för detta.

Jag fick en ny tid nästa torsdag (6/9) där han klämde in mej på en tid som inte finns (typ) bara för att jag ska slippa vänta till slutet på september eftersom han är så fullbokad. Och nästa torsdag ska vi gå igenom vad som ska skrivas i mina sjukintyg, dels för en sjukpension och dels för ett sjukintyg med ansökan om sjukpenning i första hand vilket skickas in först, ansökan för sjukpension skickas därefter. Det faktum att jag HAFT hel sjukpension i många år tidigare säger en hel del tycker han. Så han bad om en kopia på detta tidigare FKF-intyg (vilket jag hoppas FK har en kopia av – för jag har säkert 10 pärmar fulla med papper, intyg och liknande från mina 24 år som trafikskadad – vilket vore jobbigt att behöva leta efter).

Nästa sak att utreda blir förhoppningsvis att äntligen (ropar inte ”Hej” ännu) få komma till en neurolog så man utreder min Trigeminusneuralgi mera för smärtorna är olidliga! Min förhoppning är också att komma underfund med min högra höft och knä som numera väldigt ofta viker sej, inte bär och smärtar så fruktansvärt. Allt oftare haltar jag. Detta har blivit ett problem och smärtorna är ihärdiga. Jag har haft dessa besvär sedan bilolyckan för 24 år sedan men nu är det värre än nånsin. När vänstra knäet börjar göra ont för att det belastas mera är inte alls bra.

Så nu hoppas jag få någon promenadkompis att ta kortare promenader med. Om så bara runt kvarteret eller till fönstershopping i stan. Mamma?? Anna?? Jag klarar tyvärr inte längre promenader, men på sikt hoppas jag att jag blir bättre och starkare så att jag kan utöka mina promenader. Likaså önskar jag en kompis till varmvattenbadet på fredagar igen! Marianne??

På tisdag (4/9) ska jag på Gastroskopi och undersöka magen med kamera. Jag gruvar mej massor för det är verkligen det värsta som finns, föder hellre tio barn på raken! Jag fick rekommendation att begära lugnande innan för jag får för det mesta panik vid undersökningen. Min speciella magsårsmedicin som jag skulle dricka i några veckor två gånger om dagen har tagit slut och det KÄNNS för jag har magsmärtor och mera halsbränna igen. Tidvis kan jag inte äta för att jag är så illamående.

Jag är urtrött för jag sover bara 3-4 timmar per natt nu, är det inte magen som gör ont så är det nacken eller mina TN-smärtor som börjat väcka mej också. Efter ett tag är det svårt att hålla sej vaken och tänka normalt, man blir mer som en förvirrad zombie.

Så nu är jag sjukskriven på 50% och har 50% permanent sjukpension sedan igår. På sikt hoppas jag/vi att det blir 100% sjukpension.

Ihelgen blir jag nästintill gräsänka hela helgen då Pelle och hans nya band ska in i studio och spela in deras låtar. Kul för dem men tråkigt för mej, hihi. Jag får väl hitta på någonting bra att pyssla med. Eller någon rolig att umgås med.

12 kommentarer

  1. Vad härligt att det blev så lyckat på mötet, sånt är viktigt. Jag har själv varit i trädgård på min rehabilitering när jag gick in i väggen och det gav så mycket att hålla på med växter. Jag har gjort denna gastroskopi som du nämner och hade behövt lugnande som man har rätt att begära men dom tyckte jag skulle uthärda eftersom dom måste ha kvar mig där en stund om jag fått lugnande. Kräv lugnande för man skall inte behöva lida så. Jag hade dessutom trångt svalg och även ner till magen så det blev värre för mig.

    Jag tycker så synd om dig och det gör ont i mig när du berättar om sjukdomen. Hoppas du kan få nån lindring framöver. Varm bassäng borde du få besöka flera gånger i veckan för det är så välgörande och lindrar. Min man går på sånt just nu och har mindre värk i knäna och höften.

    Vad kul att din man är musiker och att dom spelar in ny musik. Ha en fin helg och sköt om dig vännen
    varm kram


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort. Känner igen det där med trångt svalg och så, jag har ofta problem att svälja viss mat. Haft sår på både magmunnen, matstrupen och i magsäcken. Väldigt smärtsamt också. Det blev lugnande medel och det gör jag verkligen om för jag avskyr gastroskopi och det lär knappast bli den sista gången heller.

      Vi har bara ett par dagar i veckan med tillåtet tillträde för varmvattenabassängen eftersom rehab och babysim delar samma bassäng med oss sjuka så det blir ganska strikt med tider.

      Varm kram!


  2. Oj vad besvärligt du har det, men ändock kan jag känna av en stark och positiv kvinna med hopp. Hoppas att det löser sig med hel sjukersättning, då kan du sedan koncentrera dig på ditt välmående och lägga alla pärmar i källaren.

    Ha en fin lördag ! Kram


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort. TACK för så fina ord. Jag försöker vara positiv, det är ju inget liv att leva om man är negativ. Håller tummarna än så långe angående sjukersättning, tillsvidare är jag sjukskriven igen. Vi har tyvärr ingen källare hihi, men pärmarna kan förpassas i nåt förråd eller på vinden.

      Kram!


  3. Fy vilket elände du går igenom. Det är bra att du har en bra läkare som håller dig om ryggen. Jag håller tummarna så att du får en sjukersättning och slipper oroa dig för hur din framtid ska se ut!
    Svar: Syrsan var ca 3 -4 cm lång. Det bara satt där som den värsta modell! Ha det så gott du kan. Jag hade gärna gått korta promenader med dig, men det är lite långt mellan oss! 😉 Kramar


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort. TACK för att Du håller tummarna för mej!

      Vilken tur Du hade att syrsan ville ställa upp på foto, den var verkligen färggrann!

      Ja visst är det synd att vi bor så långt ifrån varann 😉

      Kramar!


  4. Ville bara säga tack för allt support! Som du själv vet så behöver man det ibland och jag tycker det är så härligt. Man försöker så mycket men det är inte förens efter man upptäcker hur mycket det påverkar en Men med det vill jag också säga att jag hoppas att allt börjar gå lättare och enklare för dig, men självklart vet jag att det är svårt! Jag kan inte säga att jag vet hur det känns men efter att ha levt med någon som också är sjuk så vet jag att det krävs en enorm styrka genom att bara ta sig igenom dagen!

    Ps. ska akta mig för pojkarna, haha

    Kraaam Sara


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort. Vad roligt att Du uppskattat min support, tack själv för att Du delar med Dej och berättar om Ditt liv i Texas! Det är intressant att följa! Jag förstår också att Du vet vad vi sjuka mamsingar går igenom och det är rart av Dej att Du bryr Dej som Du gör! Söta Du!

      Kram på Dej!


  5. Det blir perfekt att ta lite promenader.
    Jag kommer nog att anmäla mig till zumba på korpen. Kursen börjar i oktober 10.00 – 11.00 och är fredagar. Hoppas att det är Betty-Anne som ledare.


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort.

      Det är bara att höra av Dej när Du kan och vill ta promenader, mamma! Vi kan göra fotopromenader och ta våra kameror med oss också, kanske skogspromenader, strandpromenader o.s.v. Eller en tur till den stora forsen? Kom och hälsa på! Kram!


  6. Skönt att de lyssnade på dig så du kanske kan få vara hemma som du har rätt till, det är ju inte meningen att du ska dräpa dig du ska ju orka leva också…. Jag följer gärna med på badet på fredagarna, jag kan behöva någon som sparkar mig i röven så jag tar mig iväg.
    Kram Marianne


    • Beklagar mitt sena svar, hälsan har sviktat rätt mycket och orken har tagit slut fort.

      Jag vågar inte hoppas fullt ut ännu, mycket har gått emot förr fastän jag haft så mycket som ”talar för mej” och många intyg, läkare och andra bakom mej, ändå har det blivit såhär de senaste två åren (igen, för det har ju hänt förr också).

      Vi kan dra på badet så snart Du får bada, ledsen att jag blev så dålig ihelgen 😦 Är inte bra än men hoppas det går över, får vara mer försiktig än jag ens trott. Vi får sparka varandras rövar, lite försiktigt 😉

      Kram!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: