Archive for 20 september, 2012

h1

Fyndat

september 20, 2012

 

Jag har fyndat lite. Köpte en röd ny s.k. ”mobilväska” för ynka 20 kronor! Men den ska inte användas till mobiltelefonen, för en gråbeige mobilväska har jag redan. Men till min ZAP Mediaspelare. Köpte den utan att veta om den passade, men den passade som ett smäck!

 

Jag har också köpt fem dukar för 10kr per styck! Fyra i ljusturkos och en i vitt. De turkosa till köksbordet och köksön, den vita till byrån i sovrummet. Snyggt och annorlunda blev det!

Dessutom kom jag på en bra idé när jag såg denna tavelram (med myntöppning upptill) i förra veckan för 40kr!

Nämligen att göra om den till sparbössa för vår dröm(resa)…vilket jag gjorde för några dagar sedan…

…så jag skruvade bort bakstycket och tog bort skylten ”Svarta Pengar”, ersatte med ett nytt vitt papper dit jag klistrat på två vykort från Hua Hin dit vi sparar till en resa (igen)! Vackert att se på och en rolig grej! Sugen på att göra fler faktiskt! Nu har svärmor Kicki tydligen slängt ner en hel del slantar där så det växer snabbt…behöver snart en till ”drömbössa”! (Alla foton är klickbara större och blåmarkerad text är länkar som vanligt)

Foto: Copyright Studio Maya (Mitt Egna Foto) Man får EJ använda mina foton utan mitt tillstånd.
Photo: Copyright Studio Maya (My Own Photo) My photos may NOT be used without my permission.
Kamera/Camera: Sony Ericsson Satio (2012-09-09+2012-09-20)

h1

Explosiv Smärta!

september 20, 2012

Iförrgår tisdag skulle jag ta en promenad och möta upp Pelle från arbetet och sedan promenera hemåt igen (halvvägs tillsammans alltså) vilket blir en promenad på 4-4,5km. Vi försöker få upp konditionen, gå ner i vikt och jag vill stärka min skadade höft och mitt knä. Vi har börjat lugnt och går inte varje dag, men cirka varannan dag.

Jag hann väl bara ett tiotal meter så kom mina Trigeminussmärtor med stor kraft. Men envist så fortsatte jag gå. Sakta, men ändå framåt. Femtio meter hemifrån kommer en explosiv smärta och jag vill ramla omkull, det svartnar för ögonen och jag kan inte lokalisera mej alls var jag är. Jag vill först bara sätta mej ner precis där jag är, men inser att jag troligen är mitt på vägen då jag tänkte korsa vägen till trottoaren. Riktigt otäckt känns det. Efter ett tag så klarnar det iallafall och jag fortsätter mot mötesplatsen där jag och Pelle brukar mötas upp och sedan gå hem. Vi tar det lite lugnare och när vi väl kommit hem lägger jag mej direkt i soffan för att vila. Hela onsdagen ligger jag mest och vilar.

Idag torsdag hände detta igen. Då Pelle egentligen skulle till tandläkaren vid lunchtid så tog han ingen lunchlåda med sej till jobbet och jag skulle hämta honom, köra honom till tandläkaren och hämta hem honom sen för lunch. Men så ringer han från jobbet och säger att att tandläkaren är sjuk så han fått en ny tid. Vi kommer överens om att jag kan åka och köpa lite lunch och komma till Pelles jobb så kan vi luncha tillsammans där. Sagt och gjort så köper jag lunch och åker dit.

När vi sitter och äter lunchen så händer det…Pang så får jag explosiv smärta i huvudet igen, en ilande knivskarp smärta i vänster öga och i huvudet, det svartnar för ögonen och jag kan inte fokusera blicken. Det tar en bra stund innan jag hämtat mej men smärtan är enorm. Jag sitter kvar en bra stund i fikarummet för att jag inte vågar ta bilen och köra hem om detta händer igen. Men det gick bra att köra hem, smärtan avtog något och jag tog en vilostund efteråt. När jag sedan skulle hämta Pelle efter att han slutat så körde jag dit, men han fick köra hem.

Jag rådfrågade mina vänner i Trigeminusneuralgi-gruppen på Facebook om någon känt såhär och fick lite insikt, tips och råd av dem. Väldigt skönt med stöd och vänner som förstår vad man går igenom.  Mest troligt är det så att jag har såpass intensiv Trigeminusneuralgisk smärta att jag svimmar av den, kanske inte alltid helt avsvimmad, men i vart fall på väg att svimma. Och det är ju inte så konstigt heller med tanke på att jag är helt utan medicinering (särskilt när jag ska köra bil) och att dessa extrema ”hugg” med smärta kommer helt plötsligt utan förvarning. De rekommenderar mej att uppsöka läkare om det händer igen, helst neuroakut men någon sådan har inte vårt sjukhus. Men jag ska nog försöka få tag på min läkare imorgonbitti.

Nu ikväll har jag fortfarande smärtor, mest på högra sidan som om man hade en stor kniv instucken i huvudet. Och irriterande, stickande, brännande känsla över hela munnen, neråt halsen och upp över vänster ansiktshalva samt i pannan. Det känns som om jag bränt mej. Huvudet känns tungt och jag är fruktansvärt yr. Samtidigt har jag en stickande känsla över bröstryggen och skuldrorna. Och inga smärtstillande hjälper alls…

Snart är det mat, vi får se om jag får i mej något av Pelles goda lasagne för bara att ÄTA är en trigger som kan få smärtan att explodera igen. Att prata, le, skratta och borsta tänder triggar också. Att kamma håret och beröra ansiktet är inte att tänka på just nu…

Nej nu blir det sträng vila!