Archive for 27 oktober, 2013

h1

För det är jag värd…

oktober 27, 2013

Jag har varit riktigt sjuk, riktigt dålig en tid nu och precis återhämtat mej litegrann för att orka vara social, gå på middag, följa maken till inspelningsstudion och få lite frisk luft. Och framförallt ÄTA fast mat, som jag inte kunnat göra på flera dagar. Smärtorna av Trigeminusneuralgi har triggats igång ännu värre då jag tuggade, så det fick bli flytande mat istället.

Då känner jag att jag är värd lite nytt i garderoben… Jag klickade hem en blus, en topp och mina favoritjeans i svart (har dem redan i blå och mörkblå). Så nu kan jag gott fräscha upp resten också, håret och hyn, så kanske jag ”blir människa” igen!

0.bonprix1 0.bonprix20.bonprix3

Foto: Bonprix.se

h1

Min räddare i nöden?

oktober 27, 2013

1.pain

Jag har varit väldigt dålig i min Trigeminusneuralgi ett par veckor, och då menar jag riktigt dålig. Smärtorna har legat mellan 7 och 10 på en smärtskala upp till 10. Jag har fått så våldsamma smärtor av att bara prata, le, borsta tänder och tugga mat som triggat igång smärtorna ännu värre. Så det har blivit flytande mat som nyponsoppa, blåbärssoppa och smoothies till alla mål mat. Jag fick en blackout av smärtorna. Var nära att ringa ambulans. Jag har gråtit så mycket av smärta. Det har varit så olidligt att jag beslutade mej för att verkligen kontakta specialistvård i England, nämligen Dr. Goadsby som är en neurologiprofessor med England, USA och Australien som arbetsplats. Och jag har nu fått veta att han har rätt fullspäckat schema, många svenskar har sökt sej till honom med samma sjukdom och de har fått en rejäl skjuts framåt i sin vård och behandling istället för att stampa härhemma med en diagnos utan behandling. Så varför inte försöka söka dit?

I torsdags kväll skickade jag ett brev som jag hållit på väldigt länge, ända sedan i slutet av Augustiett mail till Dr. Goadsby för att få hjälp när sjukvården i Sverige inte räcker till.

Imorse kollade jag mailen, och igårmorse hade han svarat, 05.52 på en lördagsmorgon!

Dr. Goadsby skriver att han återkommer. Så han kommer lusläsa mitt 6 A4-sidor långa brev! Jag förstår att det är långt och mycket att läsa, men hur annars skriver man sin sjukhistoria, sina skador, sina symptom, sina triggers, sina behandlingar, sina undersökningar och allt om mej för en period på snart 25 år??! Jag lovar, det var inte lätt.

För övrigt mår jag sämre igen, jag som hade en relativt bra förmiddag! Men det gör mej bara mer beslutsam att få åka till honom, kosta vad det kosta vill!