Archive for the ‘Mormor’ Category

h1

GOD JUL 2015!

december 24, 2015

xmas

GOD JUL alla kära läsare!

Hoppas att Ni får en toppenfin och mysig Jul 2015. Att Ni rår om varandra, nära och kära. Att Ni kramas lite extra. Att Ni njuter av helgerna!

Kram kram från oss!

// Maya och Pelle / Maypel

h1

Sonens Nya Lya!

april 14, 2015

Min son Robin har flyttat hemifrån (igen). Efter nästan två år utomlands så flyttade han ju hem till mej och Pelle igen – i väntan på egen lägenhet. Han har bott hos oss från 21 December till 31 Mars. Och den 1 April fick han nycklarna och lycklig ville han sova över redan första natten fastän han inte hade nånting där. Så första natten sov han i en tältsäng. Det är en stor sovalkov så han har plats för dubbelsäng, i en etta!

DSC_0156 Tältsängen bäddad för första natten…

Här är en ritning över lägenheten. Nu är den något ändrad i verkligheten, t.ex. garderoben som stått i sovalkoven stod i hallen där hatthyllan visas på ritningen, hatthyllan är i sin tur flyttad till vänster sida om ingången i hallen. Vi kommer ”bygga ut” köksdelen med en hurts som frigör bänkyta så kan microvågsugnen stå på hurtsen. Hurtsen och det nya Köksbordet ska målas vita. Köksstolarna är svarta. Vi har redan ett ”tema” på all heminredning och färgsättningen kommer vara ganska neutral och maskulin i vitt, svart och grått med ev. inslag av någon färg som kanske rött eller möjligen klargult (som New Yorks taxibilar haha). Det är så sonen vill ha det och det är så jag också föreställt mej.

Lägga2

Robin jobbat mesta tiden och jobbar skift så har vi inte fått iordning på allt ännu. Han köpte en soffa, en fåtölj och fyra köksstolar begagnat av min bonusbrorsa Patrik. Om de hittar så ska Robin köpa två köksstolar till som Patrik har, för de behövs. Dessa möblerna är finare än de som Robin har magasinerat från förra lägenheten innan han flyttade utomlands, så han blev nöjd. Han fick en dubbelsäng utan sängram (min gamla) som vi kört dit också. Den 120’s säng han hade har hans pappa tydligen givit bort.

Nu inväntas renovering, byte av lås och nycklar samt att få iordning på resten. Han måste hämta alla sina saker där han magasinerat så snart det är möjligt  – så vi har fullt upp med att pussla med hans arbetstider, bil, släpvagn och bärhjälp…hoppas fixa det snart. Och att vi slipper ha så mycket värk både mamma och jag.

Mamma och jag har varit i lägenheten och putsat fönster, fixat litegrann, inte klara än och vi har inhandlat mycket som saknats. Sen blir det homestyling! Jippi!

Det här fotot nedan togs innan inflytt på hans utsikt, ska försöka fota en annan dag och fler vinklar från alla fönster, han har fyra fönster (två på fotot) och vy åt två håll. Och sjöglimt, men det syns kanske inte på fotot just nu. Huset han bor i är Rosa och har 8 våningar, Robin bor på femte våningen. Och när allt börjar vara renoverat hoppas jag kunna fota lite mera.

DSC_0099

h1

TGIS!

juli 4, 2014

Thank God It’s Semester!

Klockan 3 inatt fick vi veta hur det känns att vakna till en brandvarnare som tjuter i högan sky i sovrummet! Ingen brand eller rök funnen, men brandvarnaren slets ner illa kvickt och sen var det svårt att somna om. Gissar på att detta kommer bli en trött dag för oss båda som slutar med ZzzZZZzZzzz efter Bollibompa i soffan 😉

Men det är tur att Pelle jobbar sin sista dag innan fyra veckors semester. Imorgon blir vi ”kidnappade” ut på middag, vart vet vi inte. Det är Pelles föräldrar som bjuder ut oss då Pelle fyller år på Söndag, men stället vi ska på har inte öppet på söndagar så det blir dagen innan.

Igårkväll fick jag veta att min Mormor åkt in med ambulans på sjukhus i söndags då hon plötsligt blivit jättedålig, hon blev inlagd och undersökt. Man fann 10 sår i magen på henne så nu har hon Blödande Magsår, stackarn. Hon fick komma hem i onsdags och har fått mediciner för magen så nu mår hon bättre. Jag vet ju hur det känns och hur dålig man blir. Morfar har opererat sin vänstra handled (tidigare opererat högra) för Karpaltunnelsyndrom, precis som min mamma har gjort i båda händerna. Lite kan man undra om sånt är ärftligt. Ja magsår sägs ju kunna vara det, men karpaltunnelsyndrom också?

Min mage mår så mycket bättre sedan jag gick över till laktosfri kost, att det skulle bli sån skillnad trodde jag aldrig. Och att jag gått såpass länge med magont, illamående och kräkningar innan jag förstod att det kommit tillbaka. Jag slutade med laktos för fem månader sedan. Men jag äter fortfarande magsårsmedicin dagligen sedan 1994 och lär nog få leva med dem hela livet ut eftersom mina sår bara kommer och går, först drabbades bara magen, men sedan magmunnen och nu är min matstrupe drabbad. Tidvis får jag en starkare medicin när besvären blir för svåra, den medicinen är en oral lösning som smakar Kola, den ger jättebra direkt effekt och den är god. Jag kommer inte ihåg vad den heter, flaskan är vit och har ljusblå etikett.

 

Nu har WordPress gjort om bloggportalen helt för oss admins, så jag hoppas jag kan förstå hur man får inläggen rätt och att bilder hamnar där jag vill ha dem. Annars får Ni ha lite överinseende till dess att jag lärt mej det nya upplägget. Kanske därför det krånglat senaste veckan, för att de höll på att göra om? Beep, beep, boop!

 

h1

Kul återförening

maj 22, 2014

DanielK

När jag var liten så umgicks jag särskilt mycket med tremänningarna Sari, Daniel och Johan. Speciellt när vi var hos min mormorsmor Fanny eller då vi hälsade på hemma hos dem. För några månader sen sökte jag upp mobilnumret till Sari och skrev ett SMS till henne. Jag fick svar. Dock hade hon ingen Facebook så vi har inte haft så mycket kontakt än så länge. Men så var jag och mamma på en roadtrip förra veckan varpå hon berättade om Daniel, att han numera bor i Norge och jobbar som Kock. ”Han finns på Facebook och Du kan ju ta kontakt med honom där”, sa hon. Så ock jag gjorde, och det var så kul att han svarade och gjorde vänförfrågan direkt. Han skrev att det var kul att jag tog kontakt. Nu har vi kontakt på Skype också!

Daniel bor i Trondheim sedan 15 år tillbaka, han har en femårig dotter som heter Julia. Hon är alltså fyrmänning med min son Robin och brorsbarn Tim & Molly. Som lite kuriosa sådär. Vi har skypeat 2,5 timmar om allt mellan himmel och jord!

Fotot har jag lånat från Daniels Facebook.

h1

Gratulerar lilla mamma!

april 9, 2014

20111224-copyrightstudiomaya-n1697

Hipp Hipp Hurra, för Anneli ida´! Det är min mammas födelseda´!

Vi kommer och firar Dej senare, längtar efter smörgåstårta! Grattis på Födelsedagen!

h1

Bästa Julklappen Nånsin!

december 26, 2013

20131225-CopyrightStudioMaya-Samsung180337

På självaste Julaftonen knackade det på dörren hos mina svärföräldrar. Svärmor Kicki öppnade, men det var helt tyst. Svägerskan Anneli gick och kikade, men var helt tyst. Sen var jag tvungen att kika från matbordet där jag satt och det tog nån sekund innan jag förstod vem som verkligen klivit in i hallen. Min älskade son hade kommit hem från Spanien (där han bor) för att överraska oss! Det var med glädjetårar i ögonen och ett jättestort leende som jag sprang mot dörren för att krama om honom, han log brett och vi kramades länge. Det var så härligt att få krama om honom igen, vi har ju inte setts sedan i början på juni då jag och min vän Nina åkte till Spanien för att träffa honom.

Efter att vi hade varit hos mina svärföräldrar, Pelles föräldrar, så åkte Robin med oss hem. Vi pratade, myste och såg film. Sedan var det dags för Robin att gå ut med kompisar på krogen, så vid 22-tiden skjutsade jag honom till en förfest. Robin sa att ingen fick lägga upp bilder på Facebook eller skriva/berätta för någon om detta eftersom det var en överraskning till hans mormor. Min mamma, Robins mormor ringde på julaftonskvällen och vi pratade ganska länge. Jag höll masken om överraskningen att Robin var hemma i stan, han ville ju överraska henne på Juldagen då vi skulle dit. Och mamma anade ingenting alls.

På Juldagen så åkte jag och Pelle till min mamma vid 15.30-tiden, vi visste att Robin skulle dyka upp efter 16-tiden. Vid 16.40 knackade det på dörren hos mamma och Kurt öppnade. Det blev helt tyst igen, Kurt kom och sa till mamma att hon fick ”…ta det där, det är Jehovas Vittnen” och mamma ville först inte gå till ytterdörren, men när Kurt övertalade henne att det var ”hennes tur att prata med dom” gick hon till dörren. Hon hann säga ”Nej vi har inte tid, vi ska just äta julmiddag!” och sen började hon stamma och gråta, för att hon såg först efter en stund att det var Robin. Hon kände ju inte igen honom först!

Och han är väldigt olik sej, särskilt sedan hon såg honom sist, i maj då hon och Kurt besökte honom. Han hade gått ner lite i vikt då, men inte lika mycket som han gick ner sen. Han hade i augusti gått ner 38kg på ett år, nu 44 kg. Han är väldigt smal nu, så han behöver gå upp lite i vikt för träningens skull.

Efter julmiddagen, pratade vi, så fotograferades det och kramar i massor. Sen skulle han träffa ännu fler kompisar och gå på fest, bl.a. två av hans bästa vänner (Acke & Thom) här i stan ville umgås med Robin.

Annandag Jul skulle min kusin Juha och hans fru Rosie komma till stan, från Finland. Men de ställde in eftersom det är glashalt på vägarna. Kanske lika bra det. Dels har vi en influensa som heter duga och dels så ska Pelle upp 06.00 på fredag och jobba.

För övrigt mår Robin jättebra, han jobbar, tränar och umgås med vänner. Han har ny bostad i Arguíneguín, bor ihop med tre killar från Sverige, de kommer från Karlstad och Örebro. Robins kompis Jocke är i Sverige med Mia, de blev ett par och firar julen hos Mias familj i Malmö. De planerar att åka tillbaka till Spanien i januari, Robin åker tillbaka till Spanien på fredag. Robin har nytt jobb hos Google som Annonsentreprenör.

h1

Bloggpauser man inte räknat med…

oktober 18, 2013

Ibland händer det saker så att man tvingas prioritera sin tid. Ibland blir vissa saker åsidosatta helt enkelt. Så om det blir en bloggpaus då och då beror det förmodligen på detta. Antingen att det händer saker man inte kan rå över, eller att tiden inte räcker till, eller att jag varit dålig. Och andra orsaker.

0.morfar

Min älskade morfar blev akut sjuk den 25 september och fick åka akut in på sjukhus, något han tydligen hade motsatt sej, men mormor insisterade som tur var. Han hade svårt att andas och efter tester på sjukhus såg de att han hade lungödem (vatten i lungorna) och lunginflammation. Så de ville kontrollera hjärtat, det visade sej att han haft en hjärtinfarkt hemma. Det var verkligen tur att han kom in i tid. Han fick ligga på intensiven med syrgas och få antibiotika intravenöst (via dropp). I samband med hjärtundersökningen fann de två igentäppta kranskärl till hjärtat och operation ordinerades. Jag ville besöka honom och ville vara där, men var själv för sjuk för att åka. Och när operationen skulle ske på ett annat sjukhus skulle min redan långa resväg på 17 mil enkel väg fördubblas till nästa sjukhus, ca 32 mil enkel väg. Morfar som är en i övrigt frisk, pigg man med bra grundfysik så hans prognoser var nog rätt goda ändå. 85 år gammal men pigg för sin ålder så klarade han operationerna galant och fick efter sjukhusvistelserna på båda sjukhusen åka hem förra fredagen (11/10).

Själv har jag haft mycket extrema smärtor och har dessa fortfarande. Pelle och hans band påbörjade sin andra studioinspelning och jag vistades där förra helgen för att dels följa utvecklingen och dels fotografera för att dokumentera. MEN, vi åkte hem så fort jag fick mina smärtattacker. Och det har varit tårar, skrik och hjälplöshet av smärtor. Det är helt ofattbara smärtor för den som inte upplevt dem. Pelle har varit ett jättestort stöd genom detta och jag är så tacksam för det. (Mer och mer övertygas jag (och Pelle) att det är till specialistvården i England jag ska till. Framförallt Pelle tycker att jag ska åka till Dr. Goadsby i London. Likaså mina vänner i TN-gruppen på Facebook tycker det).

Även när jag varit så ledsen för morfar så har Pelle funnits som ett stöd vid min sida. Han är guld värd, min man!

(Förtida Tidsinställt Blogginlägg)