Archive for the ‘Ambulans’ Category

h1

ICE

februari 11, 2014

0. ICE

ICE, eller In Case of Emergency, är en kampanj som går ut på att man lägger in information om personer att kontakta vid en olycka i sin mobiltelefons telefonbok. ICE är ett internationellt vedertaget system.

Vid svåra olyckor, med okontaktbara offer, kan ofta polis och sjukvårdare använda offrets mobiltelefon för att identifikation. Idén med ICE är att mobiltelefonägaren skriver in bokstäverna ”ICE”, samt namn och telefonnummer till sina närmast anhöriga i telefonboken. Om man gör detta kan räddningstjänsten snabbare få tag på anhöriga i händelse av att telefoninnehavaren skulle drabbas av en allvarlig sjukdom eller olycka. På så sätt kan man också snabbare få uppgifter om medicinering eller andra viktiga fakta.

I Sverige tycker SOS Alarm att ICE är bra och uppmanar till att föra detta vidare i Sverige.

ICE är en förkortning av engelskans In Case of Emergency. Genom att lägga in ICE och ett nummer till en nära anhörig i din telefon kan till exempel ambulanspersonal snabbt få kontakt med dina anhöriga om du råkar ut för en olycka.

Idag finns det flera typer av telefoner och så kallade smartphones är ofta av säkerhetsskäl kodlåsskyddade. Om du har en telefon av äldre modell kan du lägga in en ICE-kontakt i adressboken, gör då såhär:

Lägg till en ny kontakt i telefonboken

Skriv in ICE1 följt av vilken relation du har till personen t ex wife, dennes namn, +46 och sedan telefonnumret – utan den första nollan
Spara den nya kontakten
Vill du lägga till fler kontakter, skriv ICE2 och fortsätt som i punkt ”2”.

Tänk på att:

Använda det internationella utlandsprefixet + istället för ”00”, som endast används inom Europa.
Landsnummer för svenska kontaktpersoner är 46.

Använd engelska som språk så att funktionen även fungerar när du är utomlands.

Berätta för de personer du lagt in under namnet ICE så att de vet om det.

Tips!

Om du vill undvika att din mobiltelefon presenterar dina kontaktpersoner som ICE + namn när de ringer till dig kan du lägga in tecknet * direkt efter numret till din ICE-kontakt. Numret kommer ändå att fungera om man behöver ringa din ICE-kontakt i en allvarlig situation. På vissa telefonmodeller fungerar inte denna funktion, provring för säkerhets skull.

ICE för smartphones och andra kodlåsta telefoner:

Många telefoner är av säkerhetsskäl kodlåsskyddade, vilket är bra. När telefoner är låsta med en kod kommer man inte åt adressboken och kan hitta ICE-kontakter. Ett alternativ då är att ta en bild på ICE-kontakten med numret och ha som bakgrundsbild på sin display.

ICE-koden uppfanns av den engelska ambulansföraren Bob Brotchie i maj 2005. Han började sprida budskapet om koden.

Efter bombdåden i London den 7 juli 2005 fick den stora allmänheten kännedom om koden, då Storbritanniens räddningspersonal letade efter anhörigas telefonnummer i offrens mobiltelefoner. ICE har spritt sig vitt runt Europa. Även i Nordamerika har man börjat informera om koden.

Källa: Wikipedia samt SOS Alarm.

ICE har jag använt i flera år i mina mobiltelefoner och har ungefär 10 telefonnummer i min ICE-lista varav ett par nummer är telefonnummer till deras jobb samt hem ifall de inte svarar i mobilen. Det står alltså ”ICE1 Husband Pelle”, ”ICE Husband Work @Firmanamn” et.c. Jag har min make, min son, min bror, min mamma och min pappa i listan. Men allra högst upp i listan har jag inte ett telefonnummer, utan mina allvarliga allergier i en lista. Något som är bra att veta vid akuta fall.

Edit 2014 02 11: Bilden ville inte hänga med så nu är den på plats där den skulle vara…

h1

112

februari 11, 2014

0. 112

Idag är det 112-dagen! (112 till SOS)

Varje år den 11 februari (11/2) uppmärksammas 112-dagen i hela Europa. Syftet är att öka kunskapen kring nödnumret 112 och att det fungerar i hela Europa.

Informationen om 112 är viktig för att öka kunskap om hur nödnumret fungerar och hur vi alla kan hjälpas åt för att öka tryggheten. Informationen kring 112 är även viktig för alla våra äldre medborgare då många tvekar att ringa 112 i en nödsituation. SOS Alarm jobbar kontinuerligt med att informera om 112 och på 112-dagen koncentreras informationsinsatsen.

Nödnumret 112 fungerar även i alla EU-länder. Det är avgiftsfritt att ringa 112 både i det fasta telefonnätet och i mobiltelefonnätet. Till skillnad från Sverige har man i många EU-länder även andra nödnummer, men det räcker att man kommer ihåg nödnumret 112 i alla EU-länder så hamnar man rätt ändå.

För att nödnumret 112 ska vara känt överallt i Europa har Europeiska kommissionen tillsammans med Europaparlamentet och Europarådet sedan 2009 utsett den 11 februari till europeisk 112-dag.

”Ett Ett Två – Lätt Att Slå”

Och apropå 112 så kommer jag även blogga om ICE som jag har tillämpat i många år redan…

h1

Utsatt och ensam

oktober 18, 2013

Pelle har sin övertidsperiod just nu på jobbet och det påverkar oss båda. Inte nog med att Pelle jobbar monsterskift (07-23.00), har tungt jobb, stressigt och kroppen fått sina krämpor. Jag har stöttat honom i den mån jag kunnat, masserat hans onda rygg och köpt stöd till hans smärtande handled som han nu äter Naproxen för. Dessutom är jag ensam hemma från det jag vaknar tills det jag ska sova, med alla måltider i ensamhet, i mörka höstkvällar och med väldigt svåra smärtor.

Att städa, tvätta och handla i den mån jag orkar, eller inte orkar…för envist nog gör jag ju det ändå eftersom vi ju måste ha mat, tvättat och städat! Jag kämpar på! Vem ska annars göra det? Men det syns också, att jag inte orkar… Jag låter dammsugaren stå, prylar ligger framme, disken står in i det sista framme…jag orkar inte tyvärr!

trigeminal

Körde till apoteket idag och fick så enorma Trigeminusneuralgiattacker att jag fick stanna bilen två gånger. Min magsårsmedicin var ju slut, så jag var tvungen. Sen blev det lugnt ett tag så jag åkte till Willy’s för att handla mat, det gick bra. Snabbt till Dollar och inne i butiken får nya attacker mej att nästan ramla ihop. Men vem ska köra bilen hem och packa in all mat om inte jag? Nu är smärtattackerna snabbt avlösande mellan elstötar, glödgat järnspett, knivar och yxor i huvudet, flera på raken. Skala 10 av 10. Så det blir vila framför TV’n och invänta maken som jobbar över hela kvällen som vanligt…  ”De är dax för fredagsmyyys…”

Tårarna rinner och när det gör som ondast kan jag inte ens torka tårarna för det känns som elektricitet mot huden. Jag vet inte hur länge till jag ska orka med dessa smärtor. Jag överväger hela tiden att åka till vårdcentralen, till min läkare där, eller med ambulans akut när det är som svårast, eller om jag ska skicka det skrivna brevet som ännu inte skickats till neurologiprofessorn i London… Ofta slutar det med den där typiska känslan när man bestämt sej ”men nu känns det lite bättre, typiskt nog, jag kan nog vänta lite till…” Pelle har sagt att han vill sponsra till resan till London för att han anser att jag skulle få bättre hjälp där. Och visst har han rätt, det tror jag. För även om jag får hjälp i Sverige så finns inte den vården jag behöver ens i mitt landsting, och kunskapen är undermålig och jag vill inte bli en testkanin igen med mediciner i månader eller år för att komma fram till någon slags lindring. Jag vill bli smärtfri, NU! Då det finns tvivel om att diagnosen inte heller kanske är helt rätt, eller bara delvis rätt, så behövs det utredas mycket mer, vilket inte görs p.g.a. okunskap, ovilja och kostnader. Nu är det over and out, nu orkar jag inget mer…smärtattackerna accelererar igen och jag mår fruktansvärt illa så jag vill kräkas… Jag kan inte ta smärtstillande eftersom jag måste köra bil sen och hämta Pelle från jobbet framåt midnatt…det är ju jag som har bilen! Så det blir TV och film…

h1

Bloggpauser man inte räknat med…

oktober 18, 2013

Ibland händer det saker så att man tvingas prioritera sin tid. Ibland blir vissa saker åsidosatta helt enkelt. Så om det blir en bloggpaus då och då beror det förmodligen på detta. Antingen att det händer saker man inte kan rå över, eller att tiden inte räcker till, eller att jag varit dålig. Och andra orsaker.

0.morfar

Min älskade morfar blev akut sjuk den 25 september och fick åka akut in på sjukhus, något han tydligen hade motsatt sej, men mormor insisterade som tur var. Han hade svårt att andas och efter tester på sjukhus såg de att han hade lungödem (vatten i lungorna) och lunginflammation. Så de ville kontrollera hjärtat, det visade sej att han haft en hjärtinfarkt hemma. Det var verkligen tur att han kom in i tid. Han fick ligga på intensiven med syrgas och få antibiotika intravenöst (via dropp). I samband med hjärtundersökningen fann de två igentäppta kranskärl till hjärtat och operation ordinerades. Jag ville besöka honom och ville vara där, men var själv för sjuk för att åka. Och när operationen skulle ske på ett annat sjukhus skulle min redan långa resväg på 17 mil enkel väg fördubblas till nästa sjukhus, ca 32 mil enkel väg. Morfar som är en i övrigt frisk, pigg man med bra grundfysik så hans prognoser var nog rätt goda ändå. 85 år gammal men pigg för sin ålder så klarade han operationerna galant och fick efter sjukhusvistelserna på båda sjukhusen åka hem förra fredagen (11/10).

Själv har jag haft mycket extrema smärtor och har dessa fortfarande. Pelle och hans band påbörjade sin andra studioinspelning och jag vistades där förra helgen för att dels följa utvecklingen och dels fotografera för att dokumentera. MEN, vi åkte hem så fort jag fick mina smärtattacker. Och det har varit tårar, skrik och hjälplöshet av smärtor. Det är helt ofattbara smärtor för den som inte upplevt dem. Pelle har varit ett jättestort stöd genom detta och jag är så tacksam för det. (Mer och mer övertygas jag (och Pelle) att det är till specialistvården i England jag ska till. Framförallt Pelle tycker att jag ska åka till Dr. Goadsby i London. Likaså mina vänner i TN-gruppen på Facebook tycker det).

Även när jag varit så ledsen för morfar så har Pelle funnits som ett stöd vid min sida. Han är guld värd, min man!

(Förtida Tidsinställt Blogginlägg)