Archive for the ‘SMS’ Category

h1

Hopplöshet och Frustration!

december 9, 2015

stock_crutches_guy_sm

I förrgår måndag bestämde vi oss för att promenera igen, att Pelle promenerar hem från jobbet och om jag går hemifrån samtidigt så möts vi på mitten och sällskapar hem. På så vis får vi motion, träning, friskluft och öva mitt dåliga knä och höft, och att vi får 4,5 kilometer kvalitetstid där vi slår flera flugor i smällen.

Efter lunchtid då jag skjutsat Pelle på jobbet så tog jag bilen hem, en kort fotopromenad, bara för att ”spara” på högerbenet som strular för mej med att den gör ont, viker sej, bär inte och för att till slut explodera av smärta. Så jag gick bara en kort promenad. Sedan hem och invänta klockan 16.

Klockan 16 så har jag klätt mej och börjar gå, det är svag vind men skönt ute. Jag möter upp Pelle på stan, vi träffar en del vänner och bekanta. Avsikten att slå flera flugor i en smäll är bl.a. att besöka Apoteket då vi behövde göra lite inköp där. Men Pelle drar ivög för att köpa en julklapp till mej nånstans så jag ombeds vänta på Apoteket, men jag går in på Clas Ohlsons, väl där börjar jag få väldigt ont i högra benet och det finns ingenstans att sitta ner. Jag SMSar Pelle att skynda på för jag tror att han stannat upp för att prata med någon (vilket han också hade). På Apoteket tvingas jag sätta mej ner, nu börjar benet svikta och smärtorna accelererar, gråtfärdig när vi ska gå hem.

Väl hemma störtar jag i soffan och gråter hejdlöst av smärta. Pelle ger mej smärtstillande och ett vattenglas. Tyvärr hjälper inte pillren så jag tar ännu en tablett innan vi ska sova efter middagen och TV-kvällen. Hela natten har jag sömnlöst och fruktansvärt ont, släpar mej upp för att ta smärtstillande och har svårt att sova den natten.

Och på Tisdagmorgonen kom kryckorna fram. Klockan 11 igår tisdag skulle en hantverkare komma förbi, Pelle kom på lunch då men ingen hantverkare dök upp. Vid 13-tiden hade jag tid hos frissan, även det blev ett kapitel med frustration, hopplöshet och smärtor. Tre timmar gick och till slut fick jag SMSa mamma som bor tvärs över gatan från frisörsalongen att komma och hämta bilnyckeln för att ställa om P-skivan så jag inte skulle få böter medans jag var i frisörstolen, det översteg ju tre timmar. Sedan fick jag stappla till mamma och hämta bilnyckeln, sen ner i bilgaraget där bilen stod och hämta Pelle halvvägs gående från jobbet och sen hem i fruktansvärda smärtor igen.

Idag Onsdag har jag bara gått på smärtstillande och vilat, nåväl jag har ju tömt diskmaskinen, fyllt diskmaskinen, sopat sand i hallen, tvättat två småmattor, förberett middag, dukat och lagat mat – allt på kryckor och med smärtor!

Och nu har jag ju värk även i nacke, rygg, lungor, revben, axlar, armar, handleder och andra ställen då jag gått på kryckor i två dagar, plus smärtorna i högra benet. Håll tummarna att det är bättre imorgon, åtminstone till middagen på Fredag!

h1

Stort Grattis Älskling

juli 6, 2014

Stort Grattis på Födelsedagen Älskling! ♥

Pelle gjorde tårtan själv. Mmm! Jättegod tårta! (Bilderna klickbara större).

TACK alla som kom & fikade & alla som grattat! Ända från Thailand kom gratulationer!

h1

Hjärtesmärta!

maj 16, 2014

20140516819-CopyrightStudioMaya-SATIO

Igårmorse fick jag en kraftig smärta i hjärttrakten, såpass att det svartnade för ögonen, kunde inte andas och jag blev jätteyr, fastän jag satt på en stol. Hade inte gjort nånting särskilt eller annorlunda. Tänkte att jag kanske suttit dåligt, att jag behövde äta lunch eller nåt. Men när Pelle kommit hem på lunch, då vi ätit lunch och jag skjutsade tillbaka Pelle på jobbet för att jag behövde bilen. Men så kom smärtan tillbaka, lika intensivt och lika skrämmande ont. Jag lade mej för att vila och gjorde inga ärenden, men jag blev inte bättre. När Pelle slutade så åkte jag ändå iväg och hämtade hem honom, vi handlade mat på hemvägen men jag bar inget för jag kände mej konstig och hade huggsmärtor i bröstet. Även utstrålande smärta i vänsterarmen. Svårt att andas, kippade efter luft. Gick direkt och vilade när vi kom hem, jag var yr, trött och hade så ont.

När Pelle lagade mat så var jag bara upp och åt, sen vilade jag igen. Sen BAM blev jag plötsligt jättedålig, smärtan i bröstet var enormt, som om nån kramade ihop hjärtat med en hand och borrade in sina långa naglar i det. Armen domnade bort, sprängvärkte och stack som tusen nålar om vartannat. Jag kunde inte andas, varje andetag blev ytligt och gjorde ont, kippade efter luft, vilket gjorde mej ännu mera yr så jag inte orkade sitta upprätt ens. Jag kände mej jättekonstig, som om luften gått ur mej, trött, matt, darrig och fruktansvärt frusen in i benmärgen. Så jag tog blodtrycket, har aldrig haft så HÖGT förut, jag som annars är lågtryckare. 152/102 och en vilopuls på 75, den brukar vara ca 50 (ska vara 60-70 normalt).

Pelle bakade Focaccia och skulle bjuda sina föräldrar på the & nybakat. Jag orkade inte upp, inte ens sitta, inte fika…låg i soffan och hade galet ont, kippade efter luft och grät om vartannat. Svärmor Kicki blev oroad och tyckte jag borde åka in akut, likaså Pelle hade sagt det. Jag lovade att åka in om det inte blev bättre på en timma. Men jag blev bättre när jag låg och vilade i soffan, blodtrycket gick ner till 138/88 och pulsen till 59. Inatt vaknade jag flera gånger att jag hade smärtor i hjärtat och i vänsterarmen samt tungt att andas.

Så imorse skrev svärmor till mej och frågade hur jag mådde, att hon tyckte jag skulle kontakta sjukvården i allafall. Så jag ringde upp vårdcentralen. Sjuksköterskan blev djupt oroad i telefonen och sa att jag skulle komma på en gång, akut. Tre minuter efter jag lagt på luren så satt jag i bilen och körde till vårdcentralen. Fick komma in direkt och ta EKG och blodtrycket, 150/95 tror jag det var. Sjuksköterskan tyckte att jag borde träffa Läkare också, likaså han blev bekymrad då jag faktiskt har ett medfött hjärtfel och har hjärtsjukdom i släkten. Han frågade om jag hade ont där och nu, ja lite men inte som tidigare. ”Jag tänker att om Du har ont så tillkallar vi ambulans upp på Lasarettet..” Jag blev stel. Oj. ”Men vi kan tillkalla en sjuktransport om Du vill” Jag nickade. ”Hur tog Du Dej hit?” sa han. ”Jag körde bil förstås” och han såg ut som om han skulle tappa hakan… ”Ja alltså, ingen kunde köra mej för alla jobbar ju” svarade jag. Han skakade på huvudet. ”Du ska definitivt inte köra bil. Du får lämna den på parkeringen och får Du parkeringsböter så ber Du om ett sjukintyg så slipper Du betala böterna”. ”Vi beställer sjuktransport” sa han. ”Misstanke om hjärtinfarkt eller kärlkramp” de orden ekade i mitt huvud.

När jag väntade i väntrummet därefter ringer jag Pelle på jobbet och berättar att jag måste upp akut på Lasarettet, till akuten, att bilen står på parkeringen. Jag SMSade även svärmor. Så de skulle fixa nån som hämtar bilen. Men när svärfar Ove kommer så har han hämtat Pelle från jobbet och skjutsat honom till Vårdcentralen, när han kommer så säger han att han kan skjutsa mej på akuten så de kan avbeställa sjuktransporten. Sjuksköterskan kramar om mej och säger ”Krya på Dej nu” när jag går. Pelle lämnar mej på akuten och åker hem för att duscha (efter jobbet) så återkommer han sen. Håller tummarna att jag slipper bli inlagd.

Jag träffar fem personer i akutrummet, jag får ta EKG igen, blodtryck några gånger och får en såndär kanylmojäng som på bilden (kommer inte på vad den heter just nu) där de tappar mej på blod och tar ett gäng blodprover. Jag har ont i både hjärtat och armen, armen domnar och sticker, yrsel, blodtrycket är 160/90 och jag har fruktansvärd huvudvärk. Efter flera timmar får jag äntligen beskedet att jag kommer få åka hem. Hjärta och lungor mår bra, mitt hjärtfel är stabilt för tillfället. Får jag ont igen eller andra nya symptom får jag åka in akut igen. Men det verkar som om jag har en inflammation i armen, axeln, skuldran på vänstersidan och det i sin tur påverkar både hjärta och lungor. Jag ska äta Voltaren och smörja med Voltaren-salva för att skona magsåret, ta smärtstillande och vila. Kanske ett par veckor.

Ja fy vilken jobbig dag det blev!

Men jag är glad att det inte var hjärtproblem med tanke på mitt medfödda hjärtfel. Förlåt mamma att jag inte berättade för Dej förrän efteråt, men Du hade inte sovit inatt om Du vetat och jag vet hur orolig Du blir!

h1

Playa Del Carmen

mars 6, 2014

I detta bloggavsnitt ska jag berätta lite om när vi kom till Playa Del Carmen i Mexico. Har Ni några frågor är det bara att ställa dem så ska jag svara så gott jag kan.

PLDC2 Jag i Playa Del Carmen, Mexico

När vi flög till Mexico (28/12) lärde vi känna två tjejer från Uppsala/Sala-trakten redan på flyget och än idag har jag kontakt med den ena tjejen, Nina. Vi landade ju i Cancún så vi åkte buss till Playa Del Carmen till vårt hotell, Hotel Posada Mariposa. Klockan var 20.00 lokal tid (dag 1) och vi hade varit vakna mycket länge, eftersom vi landade 03.00 svensk tid (29/12). Nina och Madeleine hade precis som oss fått rum på Hotel Posada Mariposa. Men efter att vi sett på rummet så var vi inte riktigt nöjda, dels såg det inte ut som i resekatalogen och dels var bl.a. takterassen avstängd p.g.a. ombyggnation. Men vi sov där första natten för att vi var totalt slut, jetlaggade efter 33 timmar vakna. Vi bad Ving kolla morgonen efter (dag 2) om det fanns något annat hotell vi kunde byta till. Så vi hann vara på stranden ett par timmar och sen gick vi alla fyra och shoppade. Vi åt en väldigt god middag på en restaurang som heter Captain Road.

Morgonen efter (dag 3) gick vi ut och åt frukost, det blev Crépes med Salsasås och Korv. Sedan checkade vi ut från Posada Mariposa och gick till ett annat hotell som Ving fixat nya rum på. Hotel Gloria Del Caribe (Hacienda del Caribe) var både bättre och finare, för samma pris. Och med en magnifik pool på innergården. Vi gick en kort sväng till stranden men fick lite solfrossa då det började blåsa och blev lite molnigt så vi var inte så länge där. Ving hade en mycket trevlig och hjälpsam guide, Siv som fixade det mesta av våra önskemål. Vi hade frågat henne om vi kunde göra något kul till Nyårsaftonen då vi skulle fira nyår i Mexico och hon hade fixat bord till oss på ett lyxhotell, Porto Real hade nämligen både finmiddag, levande musik och festligheter. Det femstjärniga marmorpaltasliknande hotellet var mycket vackert och passade ypperligt att fira en nyårsafton på. Så vi tackade Ja till att Siv fixade det åt oss till. På kvällen (dag 3) gick vi ut och åt på Las Delicias, ett ställe med kanongod mat och en festlig mexikanare som serverade oss.

På nyårsaftonen (dag 4) åt vi frukost på hotellet där vi nu bodde, Gloria Del Caribe. Därefter gjorde vi en shoppingrunda på Supermarket San Fransisco (Super San Fransisco de Asis) som är ett stort köpcentrum lite längre bort från turiststråket. Vi kom lite sent till Porto Real (Gran Porto Real) där vi skulle möta upp Siv för att betala våra supébiljetter á 67,5 USD för en helkväll. Efter lunch gick vi ner på stranden för några timmars solande. Vid 17.00 tänkte vi ringa Collect Call hem till Sverige för att önska alla därhemma ett Gott Nytt År, men det gick inte att komma fram så vi uppsökte ett Internetcafé varifrån vi kunde skicka SMS gratis över Internet, från en afrikansk sajt (den sidan finns tyvärr inte längre), vi fick iväg ett tiotal SMS innan vi gick tillbaka till hotellet för att göra oss fina för Nyårsaftonskvällen. Trots att det bara var 300m till Porto Real från vårt hotell tog vi taxi dit, ynka 15 kronor kostade den.

NYÅR i Mexico Porto Real

Nyårssupén var helt fantastisk med förrätt, varmrätt och efterrätt, drinkar och champagne. Stämningen på topp, levande musik á la Yanni och Clayderman. Vi smet iväg från Porto Real mellan supén och dansen till Restaurang Hemingway, i ösregn att tillägga. Dyblöta alla fyra tog vi en drink till på Hemingway. Åter på Porto Real 23.00 tog vi fler drinkar och ett glas champagne. Vid tolvslaget samlades alla i den marmorklädda foajén och under jubel, musik och kramar firade vi in nya året. Tänk att krama och skåla med glada men helt främmande människor omkring en! Därefter gick vi tillbaka till Hemingway då regnet hade slutat och tog nån drink. Sedan bjöd personalen oss på både drinkar och goda tilltugg, nachips med en speciell sås man doppade i. Thomas (min dåvarande sambo) gick tillbaka till hotellet vid 02.30 och vi tjejer stannade fram till 03.30, baren stängde kring 5 om jag inte minns helt galet.

Fotot från Porto Real har jag lånat av Nina från Nyårssupén, jag har ett exakt likadant foto på oss alla. Personalen på Porto Real var snälla nog att erbjuda sej att ta foton på oss flera gånger under Nyårskvällen. Det översta fotot på mej hittade jag på min Facebooksida, hade glömt att jag hade några foton där. (Fotona är klickbara större och understrukna ord/namn är klickbara länkar).

Fortsättning följer…

PS! Glöm inte att delta i utlottningen jag har här på bloggen! Lycka Till!!!

h1

Grattis Moster!

februari 23, 2014

Idag fyller min Moster år!

20090711-dopceremonicopyrightstudiomaya-2667_large

 

Stort Grattis på Födelsedagen önskar Systerdottern Maria & Pelle!

h1

Liar Liar!

februari 17, 2014

liar

Är det nånting som irriterar mej mycket så är det hur mycket människor ljuger! Okej om Du behöver dra till en nödlögn nån gång i en knivig sits där det inte är så jätteviktigt. Men om man sårar andra, ljuger för att framstå som en bättre människa, ljuger för att smita undan konfrontationer, ljuger för att slippa förklara Ditt beteende, ljuger för att Du lovat för mycket, ljuger för att Du inte förstår att Du gör andra illa, ljuger för att trycka ner andra, ljuger för att få medömkan av andra, ljuger gång på gång tills man ledsnar på att höra lögner, ljuger för att Du inte kan skilja på rätt och fel längre…ja då är det verkligen INTE okej!

pinocchio

En person som ljugit en gång för mycket ses som en lögnare om det kommer smålögner gång på gång. En person som ljuger om småsaker för att få medömkan ”ropar hjälp” en gång för mycket och en dag tycker ingen synd om Dej om Du verkligen blir sjuk på riktigt eller verkligen är i nöd och verkligen behöver hjälp… Den som förstår att Du ljuger kommer att ta avstånd och inte lyssna till slut. Om Du ljuger för att framstå som bättre än någon annan eller på bekostnad på någon annan så hoppas jag att Du själv en dag får känna på den besvikelsen det innebär att någon ljuger för Dej. Särskilt om det händer gång på gång. Om Du ljuger för mycket så kommer ingen nånsin att ta Dej på allvar i slutändan. Så är det bara.

choke

Vad som fick mej att skriva detta inlägget är att det finns sådana som ljugit om riktigt allvarliga saker som nu sanningen kommit ikapp. Det var absolut tvärtom, och här tyckte vi synd om Er! Många år! Om Du ändå ska ljuga, varför inte ljuga om nånting som inte går att bevisa och där sanningen inte kommer fram alls…? Varför ljuga när sanningen avslöjas; nu, imorgon eller ett par år senare…? Jag blir bara förbannad, för hur mycket mer har Du ljugit om då? Varför ska vi då vara vänner för jag kan ju inte längre lita på Dej…? Du vill vara min vän på många sätt, Du bjuder på fest och ber att få komma på våra fester, Du gör vänförfrågningar på olika media, Du ska se allt jag gör,  läsa allt jag skriver, kommentera mina foton, kopiera mina kläder, min stil, mitt smink och mitt hem, Du vill veta allt jag gjort eller vad jag gör, Du är nyfiknare än nyfiknast. Men detta är en orsak till att jag inte vill ha Dej som vän i mitt liv! Du ljuger (inte bara på ett sätt, utan i det mesta)!

Jag vet inte om dessa personer läser min blogg eller inte numera, men det känns ändå bra att skriva det ifall Du/Ni skulle läsa detta! Jag hoppas att fler också inser att Du/Ni ljuger…för om Du/Ni inte kan hålla till sanningen så hoppas jag att sanningen hinner ikapp och avslöjar vad Du/Ni går för, egentligen!

h1

Rapport från Spanien

april 14, 2013

Ikväll har jag chattat 1½ timme med sonen i Spanien. Jag kan inte vara lyckligare!

36_robin31 Foto: Mormor AnnLee

Robin, i lite för stor kostym på vår bröllopsfika 2013 02 16 

Robin mår bra, de har varmt och det är försommarväder vad jag förstår. Och jag kunde ju även se solen skina live på webbkameran (Webcam i Gibraltar i listan till höger). Han bor i La Línea de la Conceptión tillsammans med en norrländsk kille som han jobbar med i Gibraltar. De har lärt känna varandra via jobbet och bor just nu ihop. Men, dom ska byta upp sej till en större lägenhet om 2-3 veckor då två kompisar från Sverige flyttar ner och ska bo tillsammans alla fyra killar. Det är väl lite av den anledningen som han inte har installerat Internet ännu eftersom de ska flytta till större bostad.

Robin jobbar mycket just nu, det blir skift 6 dagar, ledig 2, skift 6 dagar, ledig 2. O.s.v. Han trivs väldigt mycket. Han säger att maten är bra, mycket att välja på och finfina råvaror. Gott om frukt och grönt. Tomater säger han är mycket godare än hemma i Sverige. Ost och skinka smakar annorlunda tycker han.

CostaDelSol

Robin vill att jag kommer och hälsar på, givetvis vill jag också det. Det han saknar mest är svenskt godis. Det och lite andra presenter ska jag skicka med hans mormor (min mamma) när hon och Kurt åker till Torrevieja i Spanien på semester och kommer att åka ner till La Línea också.

wa

Jag ska se om jag kan få en app installerad på min mobiltelefon så att vi förhoppningsvis kan ha bättre (gratis) SMS-kontakt via mobilerna. Det vore önskvärt, för det är dyrt att ringa, SMSa och jobbigt att inte höra av varandra när han ännu inte har internet. Nu gissar jag att han kikade in på Facebook genom jobbets dator.

Jag hoppas iallafall kunna skicka ner lite presenter till Robin nu när hans mormor kommer träffa honom i slutet på april. Lyckos hon!