Archive for the ‘Ledsamhet’ Category

h1

Tekniskt fel?

december 14, 2015

tekniskt-fel

Verkar vara något tekniskt fel på bloggen, antingen går inte blogginlägg ut i publicering eller så försvinner texten. För mej iallafall. Tokigt! Lite svårt att förhandstitta eller redigera när man ingenting ser. Hoppas de fixar det snarast möjligt! Men om Ni inte kan läsa eller kommentera, återkom gärna om en stund. Flera blogginlägg kommer!

 

h1

Hopplöshet och Frustration!

december 9, 2015

stock_crutches_guy_sm

I förrgår måndag bestämde vi oss för att promenera igen, att Pelle promenerar hem från jobbet och om jag går hemifrån samtidigt så möts vi på mitten och sällskapar hem. På så vis får vi motion, träning, friskluft och öva mitt dåliga knä och höft, och att vi får 4,5 kilometer kvalitetstid där vi slår flera flugor i smällen.

Efter lunchtid då jag skjutsat Pelle på jobbet så tog jag bilen hem, en kort fotopromenad, bara för att ”spara” på högerbenet som strular för mej med att den gör ont, viker sej, bär inte och för att till slut explodera av smärta. Så jag gick bara en kort promenad. Sedan hem och invänta klockan 16.

Klockan 16 så har jag klätt mej och börjar gå, det är svag vind men skönt ute. Jag möter upp Pelle på stan, vi träffar en del vänner och bekanta. Avsikten att slå flera flugor i en smäll är bl.a. att besöka Apoteket då vi behövde göra lite inköp där. Men Pelle drar ivög för att köpa en julklapp till mej nånstans så jag ombeds vänta på Apoteket, men jag går in på Clas Ohlsons, väl där börjar jag få väldigt ont i högra benet och det finns ingenstans att sitta ner. Jag SMSar Pelle att skynda på för jag tror att han stannat upp för att prata med någon (vilket han också hade). På Apoteket tvingas jag sätta mej ner, nu börjar benet svikta och smärtorna accelererar, gråtfärdig när vi ska gå hem.

Väl hemma störtar jag i soffan och gråter hejdlöst av smärta. Pelle ger mej smärtstillande och ett vattenglas. Tyvärr hjälper inte pillren så jag tar ännu en tablett innan vi ska sova efter middagen och TV-kvällen. Hela natten har jag sömnlöst och fruktansvärt ont, släpar mej upp för att ta smärtstillande och har svårt att sova den natten.

Och på Tisdagmorgonen kom kryckorna fram. Klockan 11 igår tisdag skulle en hantverkare komma förbi, Pelle kom på lunch då men ingen hantverkare dök upp. Vid 13-tiden hade jag tid hos frissan, även det blev ett kapitel med frustration, hopplöshet och smärtor. Tre timmar gick och till slut fick jag SMSa mamma som bor tvärs över gatan från frisörsalongen att komma och hämta bilnyckeln för att ställa om P-skivan så jag inte skulle få böter medans jag var i frisörstolen, det översteg ju tre timmar. Sedan fick jag stappla till mamma och hämta bilnyckeln, sen ner i bilgaraget där bilen stod och hämta Pelle halvvägs gående från jobbet och sen hem i fruktansvärda smärtor igen.

Idag Onsdag har jag bara gått på smärtstillande och vilat, nåväl jag har ju tömt diskmaskinen, fyllt diskmaskinen, sopat sand i hallen, tvättat två småmattor, förberett middag, dukat och lagat mat – allt på kryckor och med smärtor!

Och nu har jag ju värk även i nacke, rygg, lungor, revben, axlar, armar, handleder och andra ställen då jag gått på kryckor i två dagar, plus smärtorna i högra benet. Håll tummarna att det är bättre imorgon, åtminstone till middagen på Fredag!

h1

R.I.P. Frida!

februari 19, 2014

Pelles brors Golden Retriever Frida har idag fått somna in.

frida2

Hon åkte in till djursjukhuset i måndags med svår andning och de misstänkte vätska i lungorna och ev. hjärtsvikt där. Imorse åkte hon vidare till djursjukhuset i staden Norröver för att göra ultraljud och där fann de vätska i lungorna, i och kring hjärtat och hjärtsvikt. De trodde att hon hade små chanser att återhämta sej så det var bäst att hon fick komma till hundhimlen. Frida blev 9½ år. R.I.P. Frida!

frida

Foto: Anneli sommaren 2013 & 27 april 2013.

h1

Tjenavoff!

februari 18, 2014

Tjenavoff, Douglas här!

61360C

När Ni läser detta så har jag förmodligen redan åkt hem till husse Sture och matte Elisabeth. Men jag ville berätta hur jag haft det hos tvåbeningarna Maya och Pelle. Vi har haft fullt upp här så det har inte varit mycket tid att blogga. Min tid har varit toppen hos tvåbeningarna, jag har fått busa med bollar, fått en massa ben och käkat leverpastej. Maya har MMSat till min husse och matte några gånger också.

20140212-CopyrightStudioMaya-Satio632C Jag blev ganska trött av att jaga boll…

Jag har varit ute flera gånger varje dag för att spana in voffbrudar. Gått långpromenader, varit uppe i slalombacken och gått i skogen. Jag har också hälsat på två brudar, Frida och Vilda, Pelles brorsas Golden Retrievers. Oj så rädd jag blev först, dom var ju så stora och ville hälsa innan jag knappt kommit innanför dörren. Men sen såg jag att dom hade katter hos dem, den vita katten Herman ville jag leka med, men han stack så fort han såg mej. Jaja, jag ville ju bara leka…

Sen har jag varit två gånger till grannarna där jag fått godsaker och en gång till Pelles föräldrar, tvåbeningarna Ove och Kicki. För Pelle och Maya skulle på kalas, sicket sätt att lämna bort mej…VA? Nädå, det var hur trevligt som helst, jag gillade att vara hos Kicki och Ove ett par timmar.

Jag skickar en liten tanke till vovven Frida som tyvärr ligger på djursjukhus sedan igår måndag! Krya på Dej, Frida! Vi kanske skulle ha nåt PRO-möte i framtiden Du och jag, och Din kusin Vilda…?

20140211-CopyrightStudioMaya-Satio620C

Hursomhelst, jag är jättetrött nu. Jag är ju faktiskt 77 år! Det har varit en livlig men skojig vecka! Men jag blev glad att träffa husse och matte. Jag fick också en blinkande reflex i present av Pelle och Maya så nu kommer jag att fortsätta vara ”Disco-Douglas” när jag träffar ”brudarna” hemmavid…

Voff på Er!
// Disco-Douglas

PS! Jag tänkte ju lägga upp en Vlog (ja alltså en videoblogg, eller två) men teknik och jag alltså…det funkade tyvärr inte! Another time, another world…

h1

Liar Liar!

februari 17, 2014

liar

Är det nånting som irriterar mej mycket så är det hur mycket människor ljuger! Okej om Du behöver dra till en nödlögn nån gång i en knivig sits där det inte är så jätteviktigt. Men om man sårar andra, ljuger för att framstå som en bättre människa, ljuger för att smita undan konfrontationer, ljuger för att slippa förklara Ditt beteende, ljuger för att Du lovat för mycket, ljuger för att Du inte förstår att Du gör andra illa, ljuger för att trycka ner andra, ljuger för att få medömkan av andra, ljuger gång på gång tills man ledsnar på att höra lögner, ljuger för att Du inte kan skilja på rätt och fel längre…ja då är det verkligen INTE okej!

pinocchio

En person som ljugit en gång för mycket ses som en lögnare om det kommer smålögner gång på gång. En person som ljuger om småsaker för att få medömkan ”ropar hjälp” en gång för mycket och en dag tycker ingen synd om Dej om Du verkligen blir sjuk på riktigt eller verkligen är i nöd och verkligen behöver hjälp… Den som förstår att Du ljuger kommer att ta avstånd och inte lyssna till slut. Om Du ljuger för att framstå som bättre än någon annan eller på bekostnad på någon annan så hoppas jag att Du själv en dag får känna på den besvikelsen det innebär att någon ljuger för Dej. Särskilt om det händer gång på gång. Om Du ljuger för mycket så kommer ingen nånsin att ta Dej på allvar i slutändan. Så är det bara.

choke

Vad som fick mej att skriva detta inlägget är att det finns sådana som ljugit om riktigt allvarliga saker som nu sanningen kommit ikapp. Det var absolut tvärtom, och här tyckte vi synd om Er! Många år! Om Du ändå ska ljuga, varför inte ljuga om nånting som inte går att bevisa och där sanningen inte kommer fram alls…? Varför ljuga när sanningen avslöjas; nu, imorgon eller ett par år senare…? Jag blir bara förbannad, för hur mycket mer har Du ljugit om då? Varför ska vi då vara vänner för jag kan ju inte längre lita på Dej…? Du vill vara min vän på många sätt, Du bjuder på fest och ber att få komma på våra fester, Du gör vänförfrågningar på olika media, Du ska se allt jag gör,  läsa allt jag skriver, kommentera mina foton, kopiera mina kläder, min stil, mitt smink och mitt hem, Du vill veta allt jag gjort eller vad jag gör, Du är nyfiknare än nyfiknast. Men detta är en orsak till att jag inte vill ha Dej som vän i mitt liv! Du ljuger (inte bara på ett sätt, utan i det mesta)!

Jag vet inte om dessa personer läser min blogg eller inte numera, men det känns ändå bra att skriva det ifall Du/Ni skulle läsa detta! Jag hoppas att fler också inser att Du/Ni ljuger…för om Du/Ni inte kan hålla till sanningen så hoppas jag att sanningen hinner ikapp och avslöjar vad Du/Ni går för, egentligen!

h1

Delad femteplats!

januari 24, 2014

Sweden Rock 2014

Makens band vann inte i bandtävlingen SRF, men en delad femteplats blev det. De tackar så mycket för alla röster och är väldigt stolta över att ha gått så långt i tävlingen. Av 860+ band blev de bland de 25 finalisterna. Som nytt, okänt, osignat band är detta mycket bra gjort mot stora band som har skivkontrakt, som varit med ett tag, som spelat på Sveriges största festivaler.

Men nu lägger de allt krut på nästa tävling där de är semi-finalister och ska tävla mot tre andra band i Östersund den 8 februari inför publik och en jury. Vinner de där ska de tävla mot tre finalistband i Falun den 15 mars och blir då Sverigefinalister som tävlar mot 29 andra länder i Wacken, Tyskland i augusti plus att de får spela i Falun isommar.

h1

Kort och Koncist

november 22, 2013

CT  Datortomografi / CT

Idag kom det ett brev, det som jag trodde skulle vara min CT var istället en remissfråga inför en CT. Jahapp. Var är mina CT-bilder då? (CT=Datortomografi-röntgen)

Ett enda papper, kort och koncist. Remissfrågan var dock intressant att läsa. Där stod det minsann saker som de inte berättat för mej vid sjuktillfället då jag fick en 6 veckor lång Ansiktsförlamning (Bell’s Pares). För den läkare som remitterade mej misstänkte först Stroke. Och senare lades jag in på sjukhus för att man misstänkte Borrelia. Prover och undersökningar visade sej senare att jag inte hade något av det. Min Bell’s Pares var ett mysterium. Men den antogs komma från Migränen och Nackskadan i kombination. D.v.s. de tror att detta triggade en ansiktsförlamning, Bells Pares.

Däremot står det nu i remissförfrågan att de misstänkte Tumör eller möjligen en variant av Epilepsi. Jasså?

Jag fick nu svart på vitt också orden jag minns (mitt minne är ju annars väldigt dåligt efter bilolyckan) att det var nånting med en förändring på ”4:e ventrikeln i hjärnan”. För det är det enda jag minns från 1994. Och sen stod det lite till, på latin och ”sjukhusspråk”. Men det avvaktar jag med att skriva något om tills att någon förklarat vad det betyder.

Däremot blir jag uppriktigt irriterad över att det rekommenderats MRT (Magnetröntgen) och ytterligare undersökningar som jag faktiskt aldrig fick. Varför gjordes ingen uppföljning? Det är klart och tydligt att de inte kunde tillräckligt på den tiden, att de inte visste vad de skulle göra. Bara uttrycket ”Oklar huvudvärksbeskrivning” säger en del. Men nu är det förhoppningsvis på väg att bli bättre när jag inom kort kommer träffa en av världens bästa neurologer, i London. Det känns bra att en av fyra journaler ändå hittades till slut, även om jag hellre sett att jag fått alla med mej till London. Men nu finns det bevis på att jag iallafall sökte vård och att undersökningar gjordes, något som läkarna och neurologen inte hittade förut. Och att det kan finnas mer, om de bara gräver i arkiven!

Jag ger inte upp, jag ska se till att få allt, även om det blir efter besöket i London. Om än det bara blir för min egen del. Det kan ju vara till nytta i framtiden att ha. Så det inte blir som hos neurologen här i Sverige i Dec 2012, där han ryckte på axlarna när han inte fann mina undersökningar och CT. Som om han inte trodde på mej. Men nu har jag nåt att ta med mej om det blir fler besök.