Posts Tagged ‘Hjärna’

h1

Mat för Migräniker

november 11, 2014

Migrän och Ögonmigrän finns i min släkt, men det är också närbesläktat med fler neurologiska diagnoser så mat som lindrar migrän kan vara bra att tipsa om. Jag har både Migrän och Trigeminusneuralgi/-neuropati som också är en neurologisk diagnos. Jag har läst att magnesium är bra för nervsystemet. Tur nog har jag inte haft migrän på väldigt länge.

Om Du lider av migrän ska Du undvika kost med glutamat, aspartam, sulfit, tartrazine och natriumbensoat som tillsatser. Se mer om dessa ämnen nedan i blogginlägget.

ingefära

1. Ingefära
Tugga på ingefära! Ingefära är något kroppen älskar och en rå ingefärsrot kan lindra illamåendet som många känner innan, under och efter ett migränanfall. Ett tips är att äta ingefära varje dag! Det har visat sig att ingefära motverkar inflammatoriska ämnen i hjärnans blodkärl vilket kan förhindra nya anfall.

2. Ekologiskt
Lider du av migrän är det bra att äta ekologiskt! Ekologisk mat innehåller inga onödiga tillsatser, vilket många som lider av migrän är känsliga för. Mat med tillsatser som glutamat, aspartam, sulfit, tartrazine och natriumbensoat ska du undvika!

3. Broccoli och spenat
B-vitamin-brist är något som kan framkalla migrän. Det är viktigt att få i sig B-vitaminer för att nervsystemets centrala funktioner ska fungera annars finns risken för migrän. Exempel på mat med B-vitamin är spenat, broccoli, linser och nötter. Dessa råvaror innehåller dessutom magnesium!

4. Havregryn
Ät havre! Havregryn innehåller magnesium vilket skyddar mot migrän. Forskning visar att många som lider av migrän har brist på magnesium. Gör havregrynsgröt eller rosta havregryn och ät som müsli. Andra exempel på kost med magnesium är fullkornsprodukter, ris, sallad med gröna blad, nötter, vetekli och tomatpuré.

5. Ägg
Proteinrik mat är bra att äta för att höja serotoninnivån. För låga nivåer av serotonin har visat sig vara en orsak till migrän. Kyckling, ägg, kvarg, keso och nötter är några exempel på proteinrik kost!

[Källa: Mitt Kök]

Undvik följande tillsatser i maten:

Glutamat – Glutamat är fortfarande vår vanligaste smakförstärkare och finns framför allt i asiatisk mat och i hel- och halvfabrikat, buljong, soppor och såser för att på ett billigt sätt ge maten extra smak. På innehållsförteckningen hittar vi glutamat bakom beteckningen ”smakförstärkare” följt av ett E-nummer mellan 620 och 625. Glutaminsyra är också en av kroppens 20 nödvändiga aminosyror. Den är viktig för immunsystemet, fungerar som en signalsubstans i hjärnan och behövs för att muskler och nervsystem ska fungera. Kroppen tillverkar den nödvändiga glutaminsyran själv, den behöver inte tillföras i maten.

[Källa: ICA Kuriren]

Aspartam – Sötningsmedlet Aspartam E 951 eller Nutra-Sweet togs fram 1965 och introducerades på marknaden i början av 1980-talet i både Sverige och USA. Aspartam (N-L-alfa -aspartyl-L-fenylalanin-1-metylester) framställs syntetiskt och är huvudsakligen uppbyggt av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Aspartam är främst avsett för människor som bör undvika socker och andra sötningsmedel som ger energi. Eftersom det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker behöver endast mycket små mängder användas för att man ska uppnå tillräcklig sötningseffekt. Som andra proteiner ger aspartam ett energitillskott (17 kJ/g), men eftersom så små mängder används är energimängden utan betydelse. Tillsatsen aspartam är godkänd som sötningsmedel till fruktyoghurt, glass, saft, sylt, marmelad, mos, gelé, läskedrycker, konfektyrer, kosttillskott, naturmedel, desserter mm. Dessutom får aspartam användas i så kallat bordssötningsmedel. Mycket höga doser av aspartam (gäller även fenylalanin) har hos unga rhesusapor framkallat konvulsioner som liknar epileptiska anfall.

[Källa: SLV]

Sulfit – Sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, E nummer 220-224 respektive 226-228, kallas med ett gemensamt namn för sulfiter. I livsmedel används de som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel. Sulfiter används också för att förhindra brunfärgning och har blekande effekt. Svaveldioxid finns naturligt i låga halter i lök och kål och kan bildas vid jäsning av vin och öl.

[Källa: SLV]

Tartrazin – Tartrazin E 102 är ett vattenlösligt syntetiskt färgämne tillhörande gruppen azofärgämnen. Handelsformen är ett orangerött pulver, som vid användning resulterar i klart gul färg. Tartrazin används för färgning av livsmedel, men förbjöds 1989 i Sverige på grund av att det kan framkalla starka allergiska reaktioner såsom svullnad över hela kroppen (nässelutslag) samt svullnad i hals med kvävningsdöd som risk. Till följd av EU-direktiv 1999 har Sverige åter godkänt tartrazin för begränsad användning som färgämne för cocktailkörsbär och likörer. De allergiska problemen kvarstår dock för känsliga personer.

[Källa: Wikipedia]

Natriumbensoat – Natriumbensoat konserveringsmedel E 211 har den kemiska formeln C7H5O2Na och kan i kemiska termer beskrivas som bensoesyrans natriumsalt. Natriumbensoat tillverkas vanligtvis i industriell skala av toluen.

Närbesläktade konserveringsmedel är: E 210 Bensoesyra, E 212 Kaliumbensoat, E 213 Kalciumbensoat

Utfällning av bensen
Natriumbensoat kan under vissa förhållanden undergå dekarboxylering i kombination med askorbinsyra och bilda bensen, ett cancerogent aromatiskt kolväte. Värme, ljus och lagringstid kan påverka hastigheten som bensen bildas med. Dock är halterna av bensen i sylt och saft så låga att de enligt livsmedelsverket inte utgör någon nämnvärd hälsorisk. Hyperaktivitet i kombination med färgämnen. En studie från Storbritannien publicerad år 2007 antyder att natriumbensoat i kombination med vissa artificiella färgämnen kan ge upphov till hyperaktivt beteende. Storbritanniens matsäkerhetsmyndighet Food Standards Agency har därför rekommenderat fortsatta undersökningar.

[Källa: Wikipedia]

h1

A day of TN

januari 28, 2013

Trigeminal Neuralgia

Bara som ett exempel hur en dag med Trigeminusneuralgi kan vara, andra dagar kan det vara bättre eller mycket värre, med fler symptom än såhär… Observera att den tecknade serien är något ironisk ”Besides that though, Trigeminal Neuralgia isn’t that bad”… För det är en fruktansvärd sjukdom… (Bilden är klickbar större)

h1

MVD

december 20, 2012

MVD betyder Microvascular Decompression (Mikrovaskulär Tryckavlastning) och är en operation som kan göras på vissa patienter med Trigeminusneuralgi. Detta kan göras om Trigeminusneuralgin beror på att blodkärl eller anerysm trycker på Trigeminusnerver. Det är en av de vanligaste orsakerna till Trigeminusneuralgi att blodkärl trycker på nerven.

I andra fall kan det bero på inflammationer (vilka KAN vara övergående, i vissa fall inte), tandutdragningar och tandoperationer (då nerverna skadats eller inflammerats). I vissa fall kan Trigeminusneuralgi bero på sjukdomar som Herpes, Multipel Scleros (MS) eller i värsta fall en tumör. I mitt fall misstänker man att nerverna och eventuellt hjärnstammen kan ha skadats i min svåra bilolycka.

MVD sponge placement
Figur 4. Under MVD, en svamp införd mellan trigeminusnerven och blodkärlet att lindra kompression som orsakar smärtsamma neuralgi attacker.

Kirurgi
Målet med operationen är att stoppa blodkärl från komprimera trigeminusnerven eller att skära av nerven för att hålla den från att skicka smärtsignaler till hjärnan. Kirurgiska ingrepp utförs under narkos, innebär att öppna ett hål i skallen (kallas kraniotomi), och kräver en 1 till 2 dagars sjukhusvistelse.

Mikrovaskulär tryckavlastning (MVD) är en operation för att försiktigt omdirigerar blodkärlet från att komprimera trigeminusnerven genom utfyllnad av kärlet med en svamp. En 1-tums öppning görs i skallen bakom örat, kallas en kraniotomi. Denna öppning exponerar trigeminusnerven vid dess förbindelse med hjärnstammen. Ett blodkärl (ibland en tumör) är ofta skälet till att det komprimerar nerven. Efter att nerven är befriad från kompression, är den skyddad med en liten Teflon svamp (fig. 4). Svampen blir kvar i hjärnan permanent. MVD ger omedelbar smärtlindring i 95% av patienterna. Cirka 20% av patienterna har smärtåterfall inom 10 år. Den största fördelen med MVD är att det orsakar liten eller ingen ansiktsdomningar. De största nackdelarna är risken för anestesi (känselbortfall, förlamning) och att man genomgår en operation nära hjärnan. Det kan medföra komplikationer såsom stroke (hjärnblödning). För att inte tala om infektionsrisken som kan leda till hjärndöd. Efter operationen får man hjärnsvullnad och man ligger kvar på sjukhuset för övervakning. Det är klart att det finns risker med operation, det finns det ju alltid.

Suzanne Grenell i USA genomförde en MVD och har på Pinterest öppet visat sitt ärr efter operationen och såhär såg det ut 3 dagar efteråt. De rakar alltså bort håret och går in bakom örat vid en MVD. (Se Suzanne Grenell’s foto nedan).

10101110100011

Foto / Photo: Suzanne Grenell

Mina tankar går till min nyvunne vän Malin på Facebook som genomgick en MVD-operation förra onsdagen och därefter fick akut bukspottkörtelinflammation. Hon har legat på intensiven på Uppsala Akademiska och nu äntligen flyttats till hemlasarettet i Västerås. Tyvärr kommer hon få spendera julhelgen på sjukhuset. Hoppas Du blir bra snart, Malin! Tänker på Dej!