Posts Tagged ‘Maya Informerar’

h1

Santa Maria om sin Kanel…

april 14, 2015

Angående de två tidigare blogginläggen [Välj rätt Kanel] och [Kockens om sin Kanel]

Jag mailade helt enkelt till två av de stora leverantörerna av Kanel med frågan om vad vi konsumenter köper och varför det inte står specifik innehållsförteckning vare sej på produkten eller på deras hemsidor. Såhär svarade Santa Maria:

Hej,

Tack för att du kontaktar oss med din fråga.

Den kanelen som Santa Marias har är: Cinnamon burmannii och kommer från Indonesien och den ekologiska heter cinnamon aromaticum.

Cinnamomum verum även kallad Ceylonkanel eller äkta kanel har normalt lägre halter kumarin än de övriga sorterna.

Varför har Santa Maria inte Ceylonkanelen? Denna kanel har dock en annan smakprofil och dessutom går mycket av smaken förlorad vid uppvärmning som till exempel vid bakning. Ceylonkanel odlas i en mycket liten kvantitet i Sri Lanka och täcker inte behovet eller efterfrågan av kanel som krydda. Dessutom så blir det 7 – 10 gånger dyrare för konsumenten.

Det som i dagligt tal kallas för kanel kommer alla från familjen Lauraceae varav det finns ca 250 olika arter inom samma släkte. Men det är bara fyra av dessa som används som krydda.

Cinnamomum verum, (synonym Zeylanicum) även kallad Ceylonkanel, har sitt ursprung i Sri Lanka Cinnamomum aromaticum (cassia), kommer från södra Kina Cinnamomum loureirii, kommer från norra Vietnam Cinnamomum burmanii, kommer från Indonesien

EFSA har fastställt det dagliga tolerabla intaget (TDI) av kumarin till 0.1 mg/kg kroppsvikt och dag.

För att klara  gränsen på 0,1 mg kumarin/kg kroppsvikt och dag om kanelen har en kumarinhalt på 4000 mg/kg  kan ett barn på 20 kg äta 0,5 g kanel per dag, ett barn på 30 kg 0,8 g kanel per dag och en vuxen person på 70 kg kan äta 1,8 g kanel per dag.

1 tesked väger 2,0 gram.

Använder man kanel som krydda dvs i kryddmängder överskrider man inte TDI däremot bör man undvika att äta stora mängder kanel regelbundet, då risken för att man överskridet TDI  är stor. Läs gärna mer på livsmedelsverket.se http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kanel-och-kumarin

Angående märkningen av det latinska namnet på burken så ska vi framför till behöriga som information att det finns önskemål om detta från våra konsumenter:

Det finns vissa naturliga, smakbärande ämnen som det finns gränsvärden för i olika typer av livsmedel. Kumarin, som ingår i kanel, är ett av dessa ämnen.

Det innebär att det finns lagstadgade maxhalter som man inte får överskrida i olika sammansatta livsmedel.

Det finns däremot inga regler kring att man ska deklarera dessa ämnen, och inte heller gränsvärden i själva kryddan i vilka de ingår naturligt. Kumarin, som ingår i kanel, är en del av själva smaken i kanelen.

Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA har i sina bedömningar utgått från folkhälsan, beräknat intag och bedömt riskerna. Det är de undersökningarna som sedan ligger till grund för regelverket. 

Hoppas du fick svar på dina funderingar kring kanelen!

 

Vänlig hälsning/ Best Regards

Agneta Säfström

Konsumentkontakt / Customer Liaison Officer Tel 020 67 42 00

Santa Maria AB

Neongatan 5

Box 63

431 21 Mölndal, Sweden

Tel +46 31 67 42 00

www.santamariaworld.com

h1

Kockens om sin Kanel…

april 14, 2015

Angående det tidigare blogginlägget om att välja rätt [Kanel]

Jag mailade helt enkelt till två av de stora leverantörerna av Kanel med frågan om vad vi konsumenter köper och varför det inte står specifik innehållsförteckning vare sej på produkten eller på deras hemsidor. Såhär svarade Kockens:

”Tack för ditt mail.

All Kockens kanel är cassiakanel.

Vi tar självklart till oss kritiken gällande att skriva ut vilken sort av kanel det är på förpackning. Det kommer ses över.

Alla sorters kanel innehåller naturligt ämnet kumarin. Läs gärna mer här nedan.

Med tanke på all information som just nu cirkulerar gällande kanel har vår kvalitetsavdelning satt ihop följande:

 

Kockens om kanel

Den sorts kanel som används mest i Europa och så gott som uteslutande i Sverige kallas Cassiakanel. Cassia växer främst i Indonesien, Vietnam och Kina. Den bästa kvaliteten anses vara den indonesiska. Kockens använder kanel från Indonesien.

Ceylonkanel är en närbesläktad variant som användes i Sverige fram till 1960-talet, då den ersattes med cassian på grund av att denna smakade mycket mer och inte förstördes i ugnsvärmen när man använde den i bakning. Ceylonkanel smulades också sönder i till exempel julgröten och gav denna en oaptitlig smutsbrun färg.

Kanel innehåller naturligt en smakkomponent som kallas kumarin. Olika sorters kanel innehåller olika andel kumarin.

Kumarin i stora mängder kan vara skadligt för människokroppen, särskilt när det gäller små barn. European Food Safety Authority (EFSA), den myndighet som gör riskbedömning av livsmedel för EU-kommissionen har dock kommit fram till att det i normalkonsumtion av kanel i Europa inte föreligger någon risk. I denna bedömning har man även tagit med så kallade storkonsumenter av sådana produkter som innehåller mycket kanel som exempelvis kanelbullar, pepparkakor och Apfelstrudel.

EFSA:s rekommenderade dagliga intag av kanel är ungefär en tesked om dagen. Enligt det svenska Livsmedelsverket är det en gräns med mycket hög säkerhetsmarginal, så om man överskrider intaget behöver man inte vara orolig. Gränsen är beräknad på ett värsta möjliga scenario, att man dels är överkänslig för kumarin och att man äter kanel med hög kumarinandel.

//Christer Karlsson, Kvalitetschef

christer.karlsson@culinar.se

044-286107

Jag hoppas att denna information var till hjälp.

Vänliga Hälsningar

Emma Åkesson

Marknadskoordinator

Kockens AB

PO Box 45, SE-290 34 Fjälkinge

Phone + 46 (0) 44 28 65 55

Mobile + 46 (0)733 28 65 55

Fax +46 (0)44 28 65 59

kockens.se

Beskrivning: Kockens logo guldram mailsignatur

h1

Mat för Migräniker

november 11, 2014

Migrän och Ögonmigrän finns i min släkt, men det är också närbesläktat med fler neurologiska diagnoser så mat som lindrar migrän kan vara bra att tipsa om. Jag har både Migrän och Trigeminusneuralgi/-neuropati som också är en neurologisk diagnos. Jag har läst att magnesium är bra för nervsystemet. Tur nog har jag inte haft migrän på väldigt länge.

Om Du lider av migrän ska Du undvika kost med glutamat, aspartam, sulfit, tartrazine och natriumbensoat som tillsatser. Se mer om dessa ämnen nedan i blogginlägget.

ingefära

1. Ingefära
Tugga på ingefära! Ingefära är något kroppen älskar och en rå ingefärsrot kan lindra illamåendet som många känner innan, under och efter ett migränanfall. Ett tips är att äta ingefära varje dag! Det har visat sig att ingefära motverkar inflammatoriska ämnen i hjärnans blodkärl vilket kan förhindra nya anfall.

2. Ekologiskt
Lider du av migrän är det bra att äta ekologiskt! Ekologisk mat innehåller inga onödiga tillsatser, vilket många som lider av migrän är känsliga för. Mat med tillsatser som glutamat, aspartam, sulfit, tartrazine och natriumbensoat ska du undvika!

3. Broccoli och spenat
B-vitamin-brist är något som kan framkalla migrän. Det är viktigt att få i sig B-vitaminer för att nervsystemets centrala funktioner ska fungera annars finns risken för migrän. Exempel på mat med B-vitamin är spenat, broccoli, linser och nötter. Dessa råvaror innehåller dessutom magnesium!

4. Havregryn
Ät havre! Havregryn innehåller magnesium vilket skyddar mot migrän. Forskning visar att många som lider av migrän har brist på magnesium. Gör havregrynsgröt eller rosta havregryn och ät som müsli. Andra exempel på kost med magnesium är fullkornsprodukter, ris, sallad med gröna blad, nötter, vetekli och tomatpuré.

5. Ägg
Proteinrik mat är bra att äta för att höja serotoninnivån. För låga nivåer av serotonin har visat sig vara en orsak till migrän. Kyckling, ägg, kvarg, keso och nötter är några exempel på proteinrik kost!

[Källa: Mitt Kök]

Undvik följande tillsatser i maten:

Glutamat – Glutamat är fortfarande vår vanligaste smakförstärkare och finns framför allt i asiatisk mat och i hel- och halvfabrikat, buljong, soppor och såser för att på ett billigt sätt ge maten extra smak. På innehållsförteckningen hittar vi glutamat bakom beteckningen ”smakförstärkare” följt av ett E-nummer mellan 620 och 625. Glutaminsyra är också en av kroppens 20 nödvändiga aminosyror. Den är viktig för immunsystemet, fungerar som en signalsubstans i hjärnan och behövs för att muskler och nervsystem ska fungera. Kroppen tillverkar den nödvändiga glutaminsyran själv, den behöver inte tillföras i maten.

[Källa: ICA Kuriren]

Aspartam – Sötningsmedlet Aspartam E 951 eller Nutra-Sweet togs fram 1965 och introducerades på marknaden i början av 1980-talet i både Sverige och USA. Aspartam (N-L-alfa -aspartyl-L-fenylalanin-1-metylester) framställs syntetiskt och är huvudsakligen uppbyggt av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Aspartam är främst avsett för människor som bör undvika socker och andra sötningsmedel som ger energi. Eftersom det är 100-200 gånger sötare än vanligt socker behöver endast mycket små mängder användas för att man ska uppnå tillräcklig sötningseffekt. Som andra proteiner ger aspartam ett energitillskott (17 kJ/g), men eftersom så små mängder används är energimängden utan betydelse. Tillsatsen aspartam är godkänd som sötningsmedel till fruktyoghurt, glass, saft, sylt, marmelad, mos, gelé, läskedrycker, konfektyrer, kosttillskott, naturmedel, desserter mm. Dessutom får aspartam användas i så kallat bordssötningsmedel. Mycket höga doser av aspartam (gäller även fenylalanin) har hos unga rhesusapor framkallat konvulsioner som liknar epileptiska anfall.

[Källa: SLV]

Sulfit – Sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, E nummer 220-224 respektive 226-228, kallas med ett gemensamt namn för sulfiter. I livsmedel används de som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel. Sulfiter används också för att förhindra brunfärgning och har blekande effekt. Svaveldioxid finns naturligt i låga halter i lök och kål och kan bildas vid jäsning av vin och öl.

[Källa: SLV]

Tartrazin – Tartrazin E 102 är ett vattenlösligt syntetiskt färgämne tillhörande gruppen azofärgämnen. Handelsformen är ett orangerött pulver, som vid användning resulterar i klart gul färg. Tartrazin används för färgning av livsmedel, men förbjöds 1989 i Sverige på grund av att det kan framkalla starka allergiska reaktioner såsom svullnad över hela kroppen (nässelutslag) samt svullnad i hals med kvävningsdöd som risk. Till följd av EU-direktiv 1999 har Sverige åter godkänt tartrazin för begränsad användning som färgämne för cocktailkörsbär och likörer. De allergiska problemen kvarstår dock för känsliga personer.

[Källa: Wikipedia]

Natriumbensoat – Natriumbensoat konserveringsmedel E 211 har den kemiska formeln C7H5O2Na och kan i kemiska termer beskrivas som bensoesyrans natriumsalt. Natriumbensoat tillverkas vanligtvis i industriell skala av toluen.

Närbesläktade konserveringsmedel är: E 210 Bensoesyra, E 212 Kaliumbensoat, E 213 Kalciumbensoat

Utfällning av bensen
Natriumbensoat kan under vissa förhållanden undergå dekarboxylering i kombination med askorbinsyra och bilda bensen, ett cancerogent aromatiskt kolväte. Värme, ljus och lagringstid kan påverka hastigheten som bensen bildas med. Dock är halterna av bensen i sylt och saft så låga att de enligt livsmedelsverket inte utgör någon nämnvärd hälsorisk. Hyperaktivitet i kombination med färgämnen. En studie från Storbritannien publicerad år 2007 antyder att natriumbensoat i kombination med vissa artificiella färgämnen kan ge upphov till hyperaktivt beteende. Storbritanniens matsäkerhetsmyndighet Food Standards Agency har därför rekommenderat fortsatta undersökningar.

[Källa: Wikipedia]