Posts Tagged ‘Sjukvård’

h1

Lite till och från…

maj 12, 2016

time

Hej alla bloggläsare!

Det har varit lite si och så med tid för bloggandet å den senaste tiden. Anledningarna är väldigt många.

Dels har vi haft Badrumsrenovering i Februari, sedan en Utlandsresa till Mexico i Mars, där bröt maken foten så mycket annat har prioriterats helt enkelt. Därefter har vi legat däckade i kraftig Influensa i April, maken har efter lång sjukskrivning hela April återgått till arbete den 2:a Maj vilket medfört lite Övertidsjobb nu i Maj, sedan då våren kom har Trädgården tagit sin tid då varken maken med sin onda fot (eller jag med mina begränsningar och värk) inte är de snabbaste och duktigaste på trädgårdsarbete. Och än finns det massor med jobb i trädgården. Samt andra nya måsten. Vi har kommande 90-årskalas, 10-årsfirande, studentfirande, midsommar, semesterplaner och annat kul framför oss!

Men jag ska försöka komma ikapp lite på bloggfronten, hoppas jag. I vart fall tala om att vi lever, haha!

De som följer oss på Facebook eller Instagram får lite fler uppdateringar.

Hoppas att Ni fortfarande läser bloggen om jag fortsätter blogga..

h1

Slutet av 2014

januari 12, 2015

Beklagar att det inte bloggats så mycket efter jul, anledningen är mest sjukdom…

Här kommer slutet av år 2014 i bilder…

I mitten av December var vi på After Work och åt gott på Stadshotellet. Därefter firade vi ett antal födelsedagar under julveckan. Jag hann inte ens få iväg några julkort iår, tråkigt nog.

Jag hann dock vara akut till sjukhus ett par gånger för bl.a. hjärtsmärtor, det hade jag varit in för tidigare också. Det visade sej att jag hade mycket fel i skelettet. Jag hade bl.a. flertalet låsta revben (två av dem gick inte trots två försök att få loss) så jag går ännu med två låsningar som gör ofantligt ont och trycker på hjärta och lungor samt ryggkotorna. Han förklarade ingående varför jag hade hjärtsmärtor, varför jag haft andningssvårigheter och varför jag fått svimningsanfall. Min sjukgymnast var så förvånad att han inte kunde trycka till de två revbenen och han var rädd att jag skulle bryta revbenen om vi försökte knäcka till mera.

Jag har även felställda kotor i nacke och rygg, har sned hållning i axlar och skuldror, mitt ena nyckelben ligger snett. Med andra ord, jag har ständig smärta och ”det finns ingen quick-fix” som min sjukgymnast sa, ”om det går fixa helt återstår att se” sa han. Vi får se efter Januari vilken uppföljning det blir, han önskar att jag får en mer ”up-to-date” med röntgen, med mer undersökningar på misstänkt osteoporos (benskörhet) och min trafikskadade höft och knä som inte längre bär mej och smärtar så. Mot alla odds så har min Trigeminusneuralgi/-neuropati varit ganska lugn, jag har bara haft några smärtattacker då och då per dag med någon enstaka intensiv smärta i veckan. Inte helt konstant dygnet runt som det varit förut. Jag har haft en och annan ”andningspaus” och det känns bra. Däremot hade jag högt blodsocker i den övre gränsen till diabetes så jag får tänka på att äta mer rätt, jämna måltider, mindre mat och sockerfritt. Samt försöka röra på mej om det går…

Fotona nedan är från kvällen vi var på After WorkStadshotellet.

IMG_20141212_164338 IMG_20141212_190553

Vi var dryga 3 veckor kattvakt åt min brors och hans familjs katt, Diezel. Min bror Mikael, hans fru Annelie och deras två barn Tim och Molly var på Koh Samet i Thailand i tre veckor över julen och allt. Mys!

IMG_20141213_195013 IMG_20141215_200044

Julgranen var pyntad efter Lucia, det var snöfritt nästan hela december med regn, grönska, plusgrader och några få dagar innan jul kom både snö och bästa julklappen, sonen Robin flyttade hem efter två år utomlands! Den 21 december hämtade vi honom från flygplatsen, jag och mamma. Han tröttnade riktigt på Malta. Fyra flyttar i tre länder hann han med och har lärt sej tala spanska. Först bodde han i La Linea de la Concepción i Spanien, sedan Arguíneguín på Gran Canaria (Spanien), sedan Utrecht i Holland och till sist på Malta. Nu bor han tillfälligt hemma hos oss i väntan på lägenhet och nytt jobb.

IMG_20141215_211904 IMG_20141224_151146

Från den 20 december och i åtta dagar var vi även hundvakt, åt Pelles förre chefs hund Douglas. Diezel och Douglas gick inte riktigt ihop, men vi löste det genom att ha dom åtskilda i huset, de turades om att få ha hela huset själv då t.ex. hunden var ute och när hunden var inne var katten på den inglasade altanen. Ibland sov Douglas i bädden i vårt sovrum, ibland (eller mest) sov Diezel med oss i sovrummet. Fotot på Pelle och Douglas togs på Julafton då vi firade jul hos Pelles föräldrar, vi var sammanlagt nio personer och tre hundar, Diezel hade hela vårt hus för sej själv. Sedan var Douglas helt slut och somnade, då myste vi hela kvällen med Diezel.

IMG_20141224_190420 IMG_20141228_232926

I mellandagarna kom SMSet att mina beställda glasögon kommit. Hämtade dem direkt. Optikern hade sagt åt mej ”behöver Du verkligen glasögon?” eftersom det bara är litet synfel på högra ögat som det vänstra ögat korrigerar. Men jag känner själv att det är skönt att kunna köra bil i mörker och kunna lita på att jag ser trafiken. När jag är trött är det som värst. Det är en vanesak att lära sej ha dessa glasögon kan jag säga, är fortfarande osäker på om dom är rätt. Jag ser jättebra normalt och på nära håll utan glasögon, har inte nåt progressivt fel så det blev ganska billiga glasögon. Det är bara på väldigt långt håll jag vill kunna se bättre. Jag var sjuk och febrig med världens influensa på fotot, blev sjuk på juldagen och är faktiskt krasslig än med rethosta och huvudvärk emellanåt. Det känns att man inte återhämtat sej helt ännu.

IMG_20141230_233214

Nyårsaftonen då vi var krassliga med hög feber så firade vi in det nya året hemmavid. Med plankstek på Entrécôte. Med mousserande vitt vin. Med eldkorg och spanade in alla raketer. Robin firade nyårsafton med oss.

IMG_20141231_212048

IMG_20141231_220054 IMG_20141231_220322

IMG_20150101_003919 IMG_20150101_012008

Alla foton är klickbara större!

h1

Postop Biopsi

april 15, 2013

Såhär tio dagar efter biopsin så har jag fortfarande ganska ont i bröstet. Jag är fortfarande väldigt blålilasvart i färgen på ungefär halva bröstet mot urringningen till, d.v.s. det SYNS om jag har linne, behå eller bikini på mej (så jag väntar gärna innan jag bokar resan till Spanien). Och det är väl klart att jag har ont, de har ju tagit ut vävnadsprover inifrån bröstet.

biopsi

Picture: Thebloomcancercare.blogspot.com

Eftersom jag inte fick så mycket information om varken biopsin, provsvaren eller hematomet så försöker jag läsa mej till det och få en uppfattning om vad som är normalt vad gäller smärta, läketid, svullnad, väntan o.s.v. Och samtidigt skriva av mej lite, på ren svenska. Det finns ju inte så många bloggar om detta heller, särskilt inte på svenska.

Det ÄR oundvikligt när man har gjort biopsi i bröstet att INTE tänka på det. Dygnet runt all vaken tid finns tankarna där, i bakhuvudet om inte annat. Vad svaret än visar så vill jag inte vänta längre, jag vill veta NU så jag kan förhålla mej till det. Även om risken för cancer är liten och överlevnaden är stor, så visst tusan är man orolig ändå.

Jag har också varit lite orolig angående smärtan som både skurit som rakblad genom bröstet och som nypande, klämmande, huggande smärta. Mest har det värkt som om bröstet varit i kläm mycket hårt. Oron har gjort att jag funderat på den inre blödningen, om den orsakat blodproppar och sådär. För det är ingen ytöm smärta av något blåmärke precis utan mer smärta inuti och kring punktionsområdet. Känner jag med handen så har jag en hård knöl över området som nålsticken gjorts och under det känner jag det knöligt och mycket smärta vid bara litet tryck. I övrigt har svullnad och spändheten minskat. Jag har däremot varit väldigt yr och haft flera svimningsanfall, men vad det beror på vet jag inte. Kanske dålig sömn, kanske lågt blodtryck, kanske oro eller kanske influensan påverkar. Eller alltihop?

how-breast-biposy-works-288x300

Ett hematom, d.v.s. blodsamling efter operation/provtagning/punktering kan sannolikt bero på brustet kärl (vilket sjuksköterskan trodde detta var eftersom det blödde så kraftigt). Denna kan finnas kvar upp till ett par veckor. Det är ovanligt att få hematom, upp till 2% får det.

Man bedövas med Lidocain (salva). 3-6 nålstick är inte ovanligt (läkaren hann bara ta två på den ena knölen). Lätt tryck känns under nålbiopsi. Eftersom vävnaden håller hämtas, kan ett klickande ljud höras från nålen och provtagningsinstrumentet. Den genomsnittliga stickprovsstorlek som hämtas är cirka 2,0 cm lång och 0,16 cm i diameter avlägsnas. Proverna skickas sedan till patologi för diagnos. Ärrbildning kan eventuellt ske efter en biopsi vilket i framtiden kan försvåra senare mammografiundersökningar.

rosa-banden-720x444

Det finns många missuppfattningar när det gäller bröstcancer , inklusive påståendet: ”ärftlighet är orsaken till de flestas bröstcancer”. Egentligen bara 5 till 10 procent av dem som diagnostiserats med bröstcancer har en släkthistoria. Risken att dö i bröstcancer för kvinnor är ungefär en på 35, eller 3 procent. Mammografi är ca 80% effektiv på att upptäcka bröstcancer när alla åldersgrupper beaktas. Män kan också få bröstcancer. Hos män kan bröstcancer hända i alla åldrar, men är vanligast hos män som är mellan 60 och 70 år gamla. Manlig bröstcancer är inte särskilt vanlig. För varje 100 fall av bröstcancer, är mindre än 1 män. För män, är tecken på bröstcancer och behandling är nästan samma som för kvinnor.

En vanlig myt är att kvinnor med små bröst inte kan utveckla bröstcancer, men det är helt fel. En kvinnas mängd bröstvävnad påverkar inte hennes risk att utveckla bröstcancer. Bröst är inte en betydande riskfaktor för bröstcancer.

Tio procent av bröstcancer förknippas med smärta. Detta är dock, mycket sällsynt om detta är den enda symptom på en brösttumör. Bröstsmärta är den tredje vanligaste godartade bröstklagomål och kan orsakas av många saker. Bilaterala bröstsmärtor är mindre sannolikt att förknippas med bröstcancer än ensidiga bröstsmärtor.

I allmänhet bröstcancer är smärtfri, men smärtan kan inte ensam utesluta cancer. Vissa kvinnor tror också att en smärtfri knöl inte kan vara cancer. Detta är inte sant. Det finns ingen korrelation mellan huruvida en knöl är smärtsam och om det är cancer. Varje knöl bör kontrolleras av en läkare.

Det finns flera behandlingar för bröstcancer bland kemoterapi och strålbehandling. Mastektomi (bortoperation av bröstet) är inte det enda alternativet.

Info (delvis) källa: Cosmetmeticsurgeryforums

h1

Utslagen

januari 30, 2013

Idag är det tufft att leva, mitt skov av Trigeminusneuralgi verkar ha nått sitt esse. Smärtattackerna är intensiva och fruktansvärt påverkande för resten av kroppen.

TNattacker

Trigeminusneuralgi i en beskrivande bild, förutom att jag har den bilateral (dubbelsidig) … Och idag är det så hemskt smärtsamt att ens tala, äta, dricka, svälja, hosta, skratt, stå upprätt eller ligga och vila … Jag har dubbelseende, kraftig yrsel och yxhuggande attacker i huvudet, värst på höger tinning och inuti höger öra. Vickar jag huvudet till höger känns smärtan öka som om jag har bly som trycker i huvudet, ligger jag ner så ökar attackerna. Det är kraftiga hugg, känns som nån hugger en yxa i huvudet gång på gång på gång, det känns också som blixtar, elstötar, nålstick och brännande smärtor. Då huggen är som värst svartnar det för ögonen. Är otroligt ljudkänslig i onda örat. Jag kan säga att de senaste tre-fyra dagarna har varit såhär och jag är fruktansvärt frusen hela tiden. Känner mej så otroligt sjuk och slut i kroppen.

Men idag har jag ringt min vårdcentral, dom ringde upp och skulle kolla upp om min remiss till Magnetröntgen är skickad, om inte annat så måste jag iallafall själv ringa till Röntgenavdelningen på Sjukhuset för att säga att jag vill veta vilken tid, hur lång väntan dom har och att jag inte kan komma i mars månad. Jag hoppas det inte tar för lång tid för jag vill verkligen få hjälp. Rätt medicin får jag först när dom vet orsaken, men hur många månader ska man behöva vänta…? (Nu får jag laborera själv med epilepsimediciner och tunga smärtstillande)